fördelad, men jag skulle äfven kunnat visa i hutchög grad hon förtjenar detta förtroende. Rebecka började gråta. Huru länge har ni lefvat hos miss Cheerly, tillade den förre, . Alltsedan hon blef född, sir. Har hon ej varit olycklig i penvingaffärer? Jo, mycket, sir; hon lånade allt hvad hon egde, det vill säga femtusen pund, till en bedragare vid namn Hunket, som bestal henne derpå och rymde ur: landet. Denne Hunket var ju en gift man, eller huru ? Det var omöjligt att misstaga sig omtonen hvari denna fråga framställdes, eller. blicken som åtföljde den. Harry Burg ryckte på sig; som om han: blifvit :stungen af en orm — åter hade en-skön illusion försvunnit. Den listiga qvinnan bibehöll en väl-beräknad tystnad. Jag frågar om denne Hunket icke var gift Hi Derpå har jag ingenting att svaran, sade Rebecka och rätade på sig med låtsad harm; Ni må hålla mig i fängelse hela mitt lif — ni må förr slita mig i stycken, än jag låter locka ifrån mig ett enda ord, som kan nedsätta min kära, unga fröken. 5 Det var tilträckligt, slaget hade fallit; miss Cheerlys uteblifvande tillskrefs hennes fruktan för en yppad skandal: Hennes-förtalerska frikändes, och den faderlösas goda rykte lemnades till pris åt hennes fienders godtycke. Armbandet skulle förblifva i polisens vård, tilldess egarinnan. infanf sig och återfordrade det. Kits förbittring var stor vid det förtal, som den samvetslösa advokaten framkastat, utan att söka bevisa, emot den unga flickang. heder, och. hvilket han var den -siste att förstå. Han skulle hafva velat fåla till