AE ut ilutttN rg RA tlarry Burg af Burg Hall, svarade den sednårä, Denne man känner mig väln Haän pekade på kassören; som motvilligt -medgäf att han kände honom. I veten således ingenting vidare om denne aan, som kaMlar sig Kit Corling? sIintet Vidare än hvåd vi redan betygats. svarade de båda vännerna,, men vi äro villiga att Ställa borgen för honom till hvilket belopp ni fordrar, så öfvertygade äro vi om hans hed och sannufärdighet.v Jag tackar er, mina herrav., sade. Kit. Det är väl sant att jag är en fattig man, men I skolen dock aldrig finna. attjag missbrukat ert förtroende. Nu var ordningen hos Rebecka att förhöras. Under tårar — hvaraf hon alltid hade tillgång; . då det påfördrades -— beskref hon, huru hennes : älskade, unga lady, sorå hon vårdat alltsedan Lbarndomen, hade anförtrott henne halsbandet huru hon förlorat det, men oförmodedt erfunnitdet; och huru hon, rädd att blifva be dräge 02 då hon var alltför okunnig, att förstå värdet ar sådana dyrbarhete:, bade anmodat de n gode, h, ederliga herren, som var med henne, att upppgöra .randeln för hennes räkning, då de; anv slae SR rlen, tillade hon och pekade på Kit, aryckte halsbandet ur hans händer och ; skulle bafva sy rungit sin väg dermed; om ej polis ankommit un! stället , Wen senare delen af QVvinnans berättelse må ste jag på det högsta bestrida, anmärkte He rr ld, full af harm öfver den falska anklage Isen. sHan sökte ej en ena gång att lemna 1w mametovs oc ch MES bMed er tillåtelse, ; sr sade klarry Burg ill uppsyningsmannen, ;skulle jag Saska att ot ra denna person en fråga. Huru kommer I so ar sillade han vänd till Rebecka; natt Att örsälja,