Aftonbladet – 25 juli 1859, sida 2

rente godnatt, då ett enda. ord af dig bade kunnat göra oss alla så lyckliga. När ju icke ond på mig, min gode far? svarade hon. ;Ond! utropade han. Jag har ej i hela mitt lif varit ond på dig. Jag är ledsen, Isabella, men icke ond. TI alla falln,-tillade han, det han blickade ömt på henue, är det icke ditt fel. Harold är en präktig yngling; jag hade hellre velat hafva honom till måg än hvilken annan gom helst men vi kunnaicke befalla vårt HKjertfa att älska. ; Litet trodde han, då han sålunda prisade vår bjelte och talade om sin partiskhet för honom, att han ökade sitt barns lidande. Eugenia kände sig orolig och illa till mods, inna hon erfarit allt som passerat raellan hennes syster och Harold Tracy; ej så, att hennes samvete blifvit väckt, men hon fruktade, och med skäl, att om han finge veta hennes oädla uppförande emot Isabella, hvars systerliga kärlek hon på ett så grymt sätt lör nat, så skulle haw ej endast egna henne -ett välförtjent förakt, men ock meddela hennes far hans äldsta dotters ovärdiga beteende — och han var dem enda menniska hvilkens vrede hon fruktade. : Att förvissa sig, huru mycket eller litet hon hade att befara, uppsökte Hoi sin syster ihennes rum. f Skicka bort Norax, sade hon. Jag önskar tala med dig) 7 Pen stackars flickan uppfyllde vänligt hennes begäran: : . Mr Tracy har åter talat med dig om kärlek ? tillade bon, då de blifvit ensamma. an har det. För sista gången, hoppas jagJay för vidta gånger upprepade Isabella. Han har lofvat mig — och du vet, hän är för ädel att bigta sitt löfte — att icke förnya