Aftonbladet – 22 juli 1859, sida 2

Första årsväxtberättelsen, Från Blekinge län, daterad den 14 Juli: Väderleken under sistlidet års höst var blid och torr, hvadan ej obetydligt höstsäd utsåtdes; men denna, likasom den under temligen gynnande väderlek utsådda vårsäden och isynnerhet gräsväxten har af nattfroster och ihärdig torka lidit ganska mycket, och lärer, enligt de från särskilta delar af länet ingångne rapporter, grödan kunna anses, hafva följande utseende: Hvetet är i vestra fögderiet i allmänhet vackert och synes komma att gifva åtminstone medelmåttig skörd men i östra fögderiet har det lidit af torka, så att afkastningen synes blifva: knappast medelmåttig. — Höstrågen har blifvit skadad af torka och köld och är derföre såväl å hög och skarp jord som å torfeller mossjord och annan kall jord af klen beskaffenhet, hvaremot den å stark samt väl dikad och gödslad jord visar sig vacker, ehuru det är att befara, att axen äfven å sådan jord blifvit ojemnt matade, till följd af den starka blåst, som under blomningstiden egt rum; — Om korn, vårråg, blandsäd, hafra, ärter, wicker, bönor; morötter, rofvor och kålrötter kan ännu något bestämdt omdöme ej fällas, men torka har gjort att de ojemnt uppkommit och för närvarande synas föga lofvande, särdeles i östra delen af länet. — Lin och hampa har på åstskilliga ställen tagit skada af nattfroster. — Potäter, ehuru på ett och annat ställe ojemnt och tunnt uppkomna, äro i allmänhet ganska vackra och om regnig väderlek snart inträffar torde af: dem god skörd kunna påräknas..— Gräsväxcten är å såväl naturlig. som artificiel-ängytterst klen och kan i vestra fögderiet ej påräknas half afkastning mot vanliga år. I östra fögderiet och särdeles östligaste delen deraf är missväxt å höfoder att befara. Från Upsala län; daterad den 20 Juli: , Det mindre lofvande utseende, hvilket i allmänhet utmärker den. nu växande grödan, torde hafva sin närmaste: grund deri, dels att den starka torka, som var. rådande under: egentliga såningstiden förliden höst, hindrade såddens verkställande i rätt tid, så att sädesbrodden ej erhöll tillräcklig utbildning och styrka före vinterns ankomst,-dels att under loppet af densamma nederbörd af snö nästån helt och hållet saknades; hvilket äfven hade till följd att sädet å de obetäckta och för ihållande vindar öppna fälten än vidare försämrades och på många ställen helt och hållet utgick, äfvensom slutligen deri, att jemväl under våren och början af. sommaren varit brist pånederbörd. Detta senare förhållande har isynnerhet inverkat menligt på vårsädet, Hvilket, likasom gräsväxten; dock upphjelpts af det ymniga regn, Sm på senare tiden fallit; Med undantag af nordligare delen af länet, der grödan i allmänhet har ett frodigare utseende, kan förhållandet med de särskilta sädesslagen antagas vara följande: 4 Hvetet, som: i början af innevarande månad redan var-axgånget och-i det särmaste utblommadt, har dock till stor del utgått i brist på regn, synnerligast på större slätter, hvaremot detta sädesslag i den skogigare delen har ett ganska vackert utseende, — Rågen har jemväl på åtskilliga ställen utgått samt förekommer i allmänhet åkertunn och kort på halmen med små ax, hvarföre den-antages icke komma att gifva ens medelmåttig skörd, utom i femte och sjette fögderierna, der utseendet lofvar större äring. — Med korn blandsäd och hafra är förhållandet ganska olika. På lättare jordmån äro berörde sädesslag ganska försigkomna, men deremot svaga på styfvare