Aftonbladet – 20 juli 1859, sida 2

CAF höstsäden har hvetet icke lidit af torkan, utom der, det blifvit sådt i högländtare eller magrare jordmån, och visar sig i allmänhet särdeles lofvande. Rågen; som redan. börja. mogna, har dels å den sumpiga och kalla samt dels å den magra jorden tagit skada af torkan och kölden, men å den starkare jorden bibehållit god väx lighet, så att den på det hel taget med skäl kan beräknas gifva medelmåttig skörd. Rapsaten, som visserligen icke allmänt inom länet odlas, bar tagit skada af mask och anses gitva medelmåttig afkastning. Af vårsäden är rågen, som ödlas i skogstrakterna uti norra delen af länet, i allmänhet och särdeles på den magrare jorden tunn och kort, men på den öfriga något bättre, så att skördeh kan beräknas till knappt mezelmåttig. Kornet och kafren hafva nyligen gått i ax och stå ganska lofvande; dock är afkastningen mycket beroende af väderleken under denna månad... Trindsäden har kommit väl upp och har ett lofvande utseende, och potäterna stå öfverallt vackra. Första höfångsten å de artificiella ängarne har,9i anseende till torkan och kölden, varit mindre än medelmåttig, men gräset å de naturliga ängarne anses komma att gifva mins medelm ttig afkastning. Från Malmöhus län af den 11 Juli: Sistlidet års: höst var väderleken gynnande för jordens beredning samt för utsåendet-af vintersäden, som snart uppkom: och före vinterns inträde hann komma i frodig växt. Under en del af November samt några få dagar af Februari månad rådde frost och snö, men för öfrigt var vintern blid, stundom dimmig. Vårarbetet påbörjades tidigt, fortgick uöder tjenlig väderlek och var i allmänhet fulländadt före medlet af Maj månad. Naitfroster inträffade mot slutet af sistnämnde månad, och en från sednare dagarne. af April intill medlet af Juni månad fortfarande; med östlig blåst förenad torka inverkade å flera ställen mycket ofördelaktigt såväl å vårsom vintersäden. Sedermera hafva dock ymniga åskregn fallit, hvilka i betydlig mån upphjelpt grödan, som hu i allmänhet står mycket vacker. Hvetet och rågen hafva å den bördigare jorden rikt strå och vältylda ax samt lofva en ymnig skörd. Det sednare sädesslaget står något sämre på sumpig och kall mark, :er det lidit af nattfrosten, samt å höglända åkrar med mager och sandig jordmån, hvarest torkan haft en mera menlig inverkan, som ej kunnat ullkomligt afhjelpas af det sedermera inträffade regnet: -EFrosta och Färs härader påräknas en blott medelmåttig rågskörd, Väårsäden, korn, hafva, ärter ock vicker står i allmänhet mycket vacker. Den lofvar god skörd, utom i Ljuhits och Herrestads härader, hvarest afkastningen anses endast blifva medelmåttig. — Potäterna stå öfverallt. mycket vackra. och synas ännu vara friska. Öfrige rotfrukter hafva sent och ojemnt tippkommit; men änna kan man hoppas på en god skörd deraf, om väderleken blifver gynnsam. Hö skörden är ganska olika i särskilta delar af län-t. 1 de 2:ne sydligaste fögderierna, bestående af Oxie, Skytts; Wemmenhögs, Ljunits.och Herrestads härader har afkastningen blifvit ringä såväl å, naturliga som artificiella .ängar...De förra hafva lemnat en någorlunda. god skörd; men de sednare en ringa uti medlersta delen at länet, eller Torna, Bara, Harjagers. Frosta och Färs hårader. Deremot har i det nordligaste fögderiet, Luggude, Rönnebergs och Onsjö härader, . höafkastningen blifvit god både å naturliga och artificlella ängar, å de sednare till. och med på många ställen mycket rik.....Linet står vackert och lofvande god skörd,