Aftonbladet – 19 juli 1859, sida 3

E kpända vagnar. äro vanligen försedda met .Jiskärmtak, men ;på jernvägen ser man, mång: iotäekta vagnar, -hvilka— sannolikt begagna: för .de ätt sårade, emedan, de svårt: ska idades tillstånd icke kan.annat än försäm af den nu rådande starka solhettan Irängen, som bortför de sårade, återvände Iimed friskt folk, antingen utskrifvet från hoIspitalen såsom tjenstbara, eller ock utgörande förstärkningar. från -eftertrupperna. Den fär iska kanonmaten bar förbytts i en massa för Iderfvade menniskor. Det är en intressant, mer linedslående.synatt.se en uf dessa ohyggliga trän tiger med sårade tåga fram. Under mer än er timmas tid åsåg jag följande afton vid Brescia er sådan trängs pålastning och ordnande för afresa I Det måste hafva varit 600 sårade, både frans: I män och österrikare; de förra likväl till stör Ista antalet. Långt före afgångstiden vorc fistationens rum och. korridorer uppfylda mec olyckliga, af hvilka många tydligen ledo svåra iplågor. På platformen lågo en hop bårar, på fihvrlka man transporterade dem som icke kun: ide gå, linka eller på annat sätt förhjelpa sig jtill vagnarne. Just då jag kom dit, anlände J några österrikiska officerare i vagnar. De beItjenades af några utaf ;deras egna soldater. som visade: dem stor. omsorg och välvilja. En stackars kapten var sårad på två ställen, men önskade ej blifva buren, och då han ännu kunde begagna sitt ena ben, lyckades han juppnå platformen, stödd på några soldater. Det var endast på. silfverstjernorna å hans age som man kunde igenkänna den prydlige österrikiske cfficeren i den utmärglade, j orakade invalid, som visade sig i söndersliten uniform utan knappar. Bredvid de sårade soldaterna på golfvet stäldes bårarne, och de I försökte utan bistånd att krafla sig upp på I lesamma. Men för många voro dessa beI mödanden tydligen högst, pinsamma, och mer län en sågs falla tillbaka, med svetten framIbrytande ur panran, sterrikarne vofo till större delen tystlåtna och nedslagna, och när I de samtalade med hvarandra, skedde det geI menligen i en låg ton. Deras sår äro af allI varsammare beskaffenhet, i proportion till antalet, -än fransmännens. Data kommer af olikheten: i ammunitionen. Franska kulan är jen långt fruktansvärdare--projektil än deras I motståndares. De sår, den åstadkommer, äro ytterst,svåra, under det den österrikiska kuI lans endast i ringa grad öfverträffar en.vanlig pistolkulas. Naturligtvis dödar den senare lika väl, om den träffar på rätt ställe, men jom såret icke är dödligt, är det mindre svår; botligt än! efter franska kulan. Af de fransI män, som sårades i bataljen vid Solferino, Iskall, efter hvad jag bört från säkert håll, en stor del vara blott lätt sårade och snart kunna låterinträda under vapen. Detta krig är i sanning ett krig fullt af nyheter, och hvarje ny upptäckt tyckes derjunder tillämpas af fransmännen. De föra kainonbåtar öfver land; de iakttaga fiendens poisitioner och rörelser från luftballonger, upp;skickade till många hundrade fots höjd och fasthållna med linor, under det en officer gör sina observationer; de hafva fotografer för att afbilda bataljerna, och de sägas hafva andra utvägar ii reserv, ännu mera öfyerraskande och vigtiga jän de redan nämnda. Bruket af luftballonger är en lycklig id. Genom denna har generalen, hvart helst han går; till sin disposition ett torn. af ansenlig höjd, från hvilket han kan betrakta hela den omgifvande terrängen. Österrikarnesynas knappast hafva varit bere ida på de nya uppfinningar, som man mot .dem användt. De hafva stannat vid den gamla rutinen,, under det fransmännen gjort sig till godo sin stora uppfinningsförmåga och tillegnat sig alla de medel till försvar, som den nya vetenskapen erbjuder. Ett af de fruktansvärdaste bland dessa torde utan tvifvel vara den refflade kationen. Alla:franska militärer, tillhörande vare sig artilleriet eller andra vapen, som haft tillfälle att iakttaga dessa nya skjutvapens kraft, och med hvilka jag härom samtålat, uttrycka det fullkomligaste förtroende till deras oerhörda praktiska öfverlägsenhet öfver de gamla kanonerna. Österrikarneiskratta, såsom man vet, åt uppfinningen, säga att reffelkanonerna snart blifva orena och odugliga — med ett ord icke mötsvara den långa kanonen. Jag tror de skola finna att de misstagit sig. Det är utom allt tvifvel att detta artilleris verksamma kraft blifvit tillräckligt ådagalagd under fredstid. Vid La Före, Vincennes och andra platser i Frankrike hafva talrika försök med detsammå anställts: En af de förnämsta orsakerna till dess öfverlägsenhet: är dess stora skottvidd; detär vidbelägringsarbeten:somi dess företräden sannolikt skola göra sig.mest gällande. I bataljer på fältet måste; fienden ofta i hög grad neutralisera sin öfverlägsenhet genom att bringa app kanonerna på en kört distans.. Fransmännen) tala med stor akthing om österrikiska artilleriet, både med afseende på materiel och servering. Men de hysa den mening, att när de dåta sinajegna grofva kanoner spela — deras 24-pundingar, som erfordra 8 hästar — och rikta, dem. emot de fiendtliga fästninsarnes vallar, skall fienden icke hafva den ingaste chance ,emot, dem,., De skryta mycket ;fver dessa vapens skottsäkerhet. Jag hörde ;n-anekdot-om en fransk-kapten; som höttett vögt vadatt han på 9,000 fots afstånd skulle räftaj en --väderqvarn 2 gånger Jaf 3. Han räffade denalla 33 gångernav På. dettaaftånd: är. träffen säker och elden mest förstöande mot befästningarne. Jag vet icke hvilka nedel-österrikarne hafvå-att besvara-en:sådav kId, men allmänna tron: är attde icke egaF rågot som är verksamt. Inom få dagar skall letta. sannolikt visa sig... n