Aftonbladet – 16 juli 1859, sida 3

Article Image
1-slycka under utvecklingen till ett bättre, der gick han nedslagen och förtviflad som alett nådehjon hos en sträng herre, i en t-Iständig bäfvan för att göra något som kunde misshaga honom, eller rättare så7isom en ögontjenare, som i känslan af sin t I busbondes orättmätiga och orimliga fordrinil gar passade på hvarje tillfälle att få röra sig -såsom en fri menniska. Du har :svårt att . Jtänka dig ett sådant elände, som då man icke il vågar tala om tillståndet i det samhälle, i hvilket manvsjelf, ärsen medlem — då fadern I gifver sin son det rådet; att under sitt vi-Istande i Paris betrakta alla menniskor såsom ; I falska spioner, och då man har mera förtro-. ; J ende till utländningen än till sina egna landsmän, och is hans för polisen mera otillgängliga tum finner en förströelse uti att kalkyIcra de stridskrafter, som den efterlängtade revolutionen skulle hafva atttillgå, och hvilka .I den hade att bekämpa. Förtroendet och beplåtenheten ha nu —— åtminstone för tillfället — efter allt utseende blifvit bättre, och parisaren är fredlig och glad, poliskarlen och soldaten äro franska medbörgare, söm man gerna tål se, ty de gå ej i vägen för någon annan än illgerningsmannen, såframt man icke ifrågasätter regeringens ofelbarhet. Paris är på detta sättet i mitt tycke för närvarande en ort, der man verkligen kan glädja sig, då deremot förra gången en djup glädje härstädes föreföll mig ungefärligen såsom ettskratt uti ett grafhvalf. Huru länge detta förbållande. varit, om det så småningom inträd: eller kommit på en gång med krigets utbrott. kan jag ej säga. Men att detär ett verk af Napoleons statsslughet, derom är jag öfvertygad. Likväl förenar jag mig icke med dem, som öfverljudt skrika: Ära åt honom, som åtminve för en tid medkraftig hand-—hållit det Stor sena af rundsynglet i tygeln inom dess der gen. RE 5 vet id Historien skall öfverlefva både NaPe 10). 2 eamtid, hon skall troligen i poleon och hans ! menniska med fel och honom se en syndfun .4, hon--skallutan förtjenster uti en hög grav nm hanstill: sin tvifvel se de minnesmärken, su. NorBeh men egen och franska nationens ära up, verklihon skall också undersöka, om derför og gen hade behöfts göras så stora och blom, 4 offer; hon skall slutligen afgöra, om dagens sträfvande afser att öppna en väg, som leder till, framtida lycksalighet. Hvad vi kunna se med egna ögonv.är att:det pågående kriget åt minstone har en verkan, nemligen att tilldraga sig pariserbefolkningens hela uppmärksamhet och; således skaffasden förströelse. Detta är lika påtagligt som naturligt. Så har till exempel en hel svärm af smärre tidningar: derigenom uppstått. De måste räkna på en: enorm publik, om det ens på det sättet är möjligt för dem att utan annat understöd kunna bära sig, då en af dem t. ex:; somblott. kostar urigefär 3 öre numret; det oaktadt består af ett helt ark: med tätt tryck på fint papper och dessutom är utstyrd med rätt vackra träsnitt. Denna lofordar-med ; värma hvarje handling af kejsaren och berättar med en viss förkärlek en mängd roande anekdoter från krigsteatern, hvilka, betraktade såsom ett helt; kunna anses såsom ett öfvertygande bevis på att. fransmannen förmår hålla sig munter under sjelfva kriget med alla dess fasor och vedermödor, blott han ledes på ärans och segerns vana. Detta allt sammanlagdt är det förmod: ligen som gör att den aldrig slämrande misstänksamheten häri ser en lydig Handtlangare: som underhålles på regeringens bekostnad.r Utom dessa tidningar, hafva krigshätdelserna framkallat en mängd skrifter, planscher och kartor. De förstnämnda äro dels pöetiska hjeltedikter, dels biografier öfver krigets utmärktare personligheter, dels ock kortare eller vidlyftigare framställningar af Italiens och särskilt Sardiniens öden, dess geografi och öfriga förhållanden. Planscherna äro antingen porträtter eller framställa de episoder ur kriget, i hvilka österrikaren vanligen skildras ragande baklänges för en kraftig bajonettstöt. som en zuav på skickligaste sätt riktat in uti nans bröst. En massa karrikatyrer, på hvilka österrikarne naturligtvis spela en ganska slät oll, skyler hela väggar här ock der: Allt detta jamlar naturligtvis hela flockar af begapare omkring sig. Men ännu merä gäller detta om sartorna. . Håller kriget på en tid fill, så skall nan troligen öfyerflytta den gamla benämninsen för topografisk karta i allmänhet på den;1U sor framställer norra. Italien. I alla storlesar och varierade på alla sätt hänga dessa i fönstren på hvarje gravyrhandel. Dessa bo-)U lar tyckas för närvarande vara parisarens älskingsställen, och han tyckes vilja godtgöra hvad t, van felar i , kännedomen om den öfriga verlIr, len med att i grund studera: de trakter af jorlen, dör kriget. pågår, Ett särskilt, mycket yu äpet sätt har man också hittat på för att göra rmåeernas ställning och rörelset öfverskådliga ch lättfattliga. Man har nemligen af knapp-.U ålar och lämpligt färgade papperslappar i I mått efterbildat de -stridande makternas fa-) or och på kartan fästat en eller flera-ssådanajör hvarje punkt, der man känner att någon ruppafdelning finnes. Högqvarteren, äro ut-qy; närkta genom särskilta fanor. När nu un-J!m lerrättelse ingår. om någon trupprörelse, så yttas de motsvarande fanorna, och på detta ut ätt behöfver man blott gå till fön tret af enl . ravyrhandel för att inhemta arn:ernas ställ-F ing enligt sista underrättelserna. Om du komT In ner hit, så kan du vinna samma ändamål hemIn nachos mig. Utönvallt detta, hafva desgamla dningarne fått ett mångdubbelt intreäse. DAY iåste hafva en oerhörd afsättning. Öfverallt isas de, Gående, åkande, ätande, drickande rn jag Jada. oc ver anm GE ren de nn SITE Pn

16 juli 1859, sida 3

Thumbnail