Almqvist, bevistar högtudlgneten, TERNISIKT, Smaragdgrönt till froskooch oljemålning, tapoter och tygtryok. Af W. GILBEE. (Repertory of Patent Inventions. April 1859.) Denna färg är ett kromoxidhydrat (Cr? Q?,2HO) af utomordentligt vacker grön färg, oföränderlig i luft och ljus och genom andra kemiska agentier än kokande syror, samt oföränderlig äfven vid temperaturförändringar som ej uppgå till 427 grader C. eller rödglödgningshetta. Den haricke några giftiga egenskaper,. såsom de af arsenikoch kopparsalter sammansatta s. k. mineralgröna färgerna (mineralgrönt, imperialgrönt, kejsargrönt, schweinfurtergrönt, m. fl.). Till färgens beredning sammanrifves 1 del tväfaldt kromsyradt kali eller natron med 3 delar raffinerad borsyra, som förut blifvit blandad med vatten till en tjock deg, och massan upphettas på härden af en flammugn, som hålles vid mörkröd glödgning, tills massan blifvit porös eller svampaktig. Den mörka rödglödgningshettan får icke öfverskridas, emedan blandningen annars smälter och mister sin. vattenhalt. Uttagen ur ugnen, kastas massan, ännu glödhet, i kallt vatten, och urlakas vidare med kokhett vatten, för att aflägsna det borsyrade kali eller natron som bildat sig; det äterstående kromoxidbydratet samlas, finmales och torkas; det utgör färgen. Urlakningsvattnet tillgodogöres särskildt. -Begagnades kromsyradt kali, så tillsättes, efter förutgången afdunstning, saltsyra, hvarvid man får borsyra, som kan användas på nytt, jemte klorkalium, som är säljbar vara. Begagnades kromsyradt natrorn, så ihnehåller urlakningsvattnet borax, som kan afsättas omedelbart, eller ock medelst tillsats af saltsyra förvandlas till borsyra. Den med kalisaltet beredda färgen har en mörkare skiftning än den med natronsaltet beredda. Ännu ljusare kan färgen fås genom tillsats af lerjord, talk eller svafvelsyrad baryt, till den massa som skall inläggas i flammugnen. Röd saftfärg af Jernohlorid. (Archiv der Pharmacie. 1859.) På 18 vigter ren jernfilspån slås 71 vigter saltsyra, och man låter lösningen .ske kallt. Det lösta silas genom asbest eller glaspulver, och det silade utspädes med-ytterligare 11 vigter saltsyra, hvarefter blandningen hastigt upphettas:till 100? och i detta skick blandas med småningom tilldrupen salpetersyra, så länge några ångor af salpetersyrlighet röia sig öfver vätskans yta; den förut i lösningen befintliga jernchloruren förvandlar sig härvid tilljernehlorid. Lösningen afdunstas sedan vid svagare värma, tills en droppa, fälld på. kallt porslin eller glas, stelnar till ett fast ämne. Hela massan slås då i ett sferiskt kärl, som på ljumt ställe lemnas att svalna, väl beäckt mot luftens åtkomst; den stelnar härvid tillen sammanhängande klump, som sönderslås i stycken, och kan i detta skick förvaras i väl korkade glaskärl. Den sålnnda erhållna jernehloriden har en vacker blodröd färg, och löser sig i vatten utan att lösningen vid utspädning fäller någon bottensats. Lösningen är fri från syra och angriper icke stålpennor eller dragstift; den kan till ritning eller lavering försättas efter behof med gummi. Oljsåckerberedning vid tvålkokerier. Af H. REYNOLDS. (London Journal of Arts. Mars, 1859. Den vid tvålkokning återstående: moderluten, som vasligen bortslås såsom en onyttig biprodukt, innehäller oljsåcker i mängd. För att tillgodogöra det. kokas moderluten i öppen panna, öfver fri eld hvarvid man medelst ett högre stående vattenkar med kulventil bibehåller den kokande vätskans yta vid samma höjd, under det att man emellanåt upptager de på kokkärlets botten utfallande salternaå och öser dem i en sil till afdrypning, samt slår den genomsilade vätskan tillbaka. i kokkärlet. Sedan den kokaude vätskan fått sin största glycerinhalt, hvilker icke röjer -sig på areometern, utan på termometern emedan kokpunkten då uppgår till omkring 1099 C tappas den i en distillerpanna, som kan bringas-i kokning medelst öfverhettad vattenånga. I distillerpannan stegras vätskans hetta till omkring 1939 C på det sättet, att. man genom vätskans öfra lage, tar den öfverhettade ångan. Vid denna värmead måste vätskan bibehållas, till dess oljsåckre: glycerinen) öfverdistillerats; men hettan får icke tegras ytterligare, emedan en del af glycerinen di kulle förvandlas till akrolein, ett likt ljusskare luk nde och smakande flyktigt ämne, hvarifrån oljsåciret endast genom andra operationer skulle kunn: vefrias. Kaffesamp till gödning af gäss. (Archiv der Pharmacie 1859.) I Wärtzburg samlar man under årets lopp kaffe ump, i torkad form, och använder dens om höstev AE osa SÖRENS Tune a var flitig, nykter och ytterst redlig. Den! vaga punkten i hans karakter var likgiltig t för religionen och för mycken kärlek till iöjen. Sedan han arbetat träget hela veckan. ;rydde, han sig icke om att, gå i kyrkan och kunde ej se något ondt-uti att besöka ransgillen Detta argument har varit månlas förderf. Få se :något ondt,, förrän et fått dem i sitt våld — hittills hade han indgått det — och sedan undra de öfver sin lindhet. Som våra läsare säkerligen ana, hyste han n varmare känsla än vänskap för den okonstade Nancy... Han beundrade hennes karakter ch grunsatser, ehuru han stundom kallade lem stränga; och han skulle högligen vred;ats om någon man vågat tala om henne ned bristande aktning, eHer sökt skada hen1es oskyldiga sinne. Dock. trodde han sig cke vara förälskad i henne. Denna känsla ade så småninoom smnoit sir mn i hanci