Aftonbladet – 13 juli 1859, sida 2

! Ja, mer än jag kan räkna tillv, svarade flickan, ; Stackars qvinna! Hon måtte hafva varit djupt -bedröfvad öfver en sådan förlust. Men, Naney, detta var för henne en olycka. och ej ett fel. Hvarföre kallar du henne vårdslös ? Derföre att jag. — att jag... . Sömmerskan tystnade. Nåväl, hvarföre då? Jo, emedan jag ej kan fördraga henne. Jag tror inte att hon är att lita på.n ; Kit.såg. förvånad på henne. :Det var första gången han någonsin hört henne yttra sig med misstroende eller ovänlighet om någon mensklig varelse. Hon måste sannerligen vara dålig,, tänkte han, då Nancy ogillar henne. Detta försätte honom i djupa. tankar, Öch för en stund gingo de vidare under tystnad, S Du anser mig vara orättvis,, sade den unga flickan och vidrörde lätt -hans arm, för att väcka honom ur hans drömmar. Icke det minsta,, blef svaret. Dertill känner jag dig för väl —— du är aldrig -orättvis — htet för noga kanske, att icke säga något om att du båller dig för god attemottaga hjelp af en gammal vän. Jag skulle vilja höra rher om den der gamla qvinnan. Nancy redogjorde för allt hvad hon:hbaft tillfälle att iakttaga; för hennes: otidiga klagan, som snarare tjenade till att vidmakthålla hennes unga matmoders sorg än att trösta henne.. Ej Heller glömde hon huru: Rebecka förnekat sig innehafva några pengar, då miss Chbeerly :sjuknade. : Jag vill se henne, anmärkte Kit,tankfull, pVet du väl, Nancy, att det porträtt du tecknat af henhe är bra fult. Har du aldrig misstänkt något? : i Misstänkt — hvad; för slag ? frågade sömmerskan, som ej fattade hvarthän han ville komma. ;