Prestmötet i Göteborg. Vid det i Göteborg förliden vecka hållna prestmötet synas diskussionerna i det hela, att döma af Handelsoch Sjöfarts-tidningensreferering af desamma, hafva företett samma karakter, som öfverhufvud visat sig vid de i år och förlidet år uti andra stift hållna prestmöten; samma fastbängighet vid föråldrade dogmer och läroföreställningar, samma fruktan för alla kyrkliga rörelser, samma motvilja mot lekmannaverksamheten, samma obenägenhet för religionsfriheten, under det i de flesta frågor endast få röster i en någon mer frisinnad anda läto förnimma sig. : Till dessa sednare hörde likväl här preses vid prestmötet, prosten Trancus. Enligt den gamla ordningen, till följd af bvilken något kapitel i. dogmatiken borde förbandlas, borde nu diskussionen röra sig kring läran om englarne. Denna artikel hade: till följd häraf preses, hvilken redan vid 1846 års prestmöte hade fått sig uppdraget att författa prestmötes-afbandlingen, icke ansett sig böra förbigå. Dock hade han härifrån ledt sig till framställningen af andra föremål för vår kristliga tro, nemligen till lärorna om inspirationen, läroverken, kyrkan, samt derpå till frågorna om läroembetet, lekmannaverksamheten inom kyrkan, förhållandet mellan staten och kyrkan, religionsfriheten oss. v. Dock förordade icke br Traneus, i likhet med ett annat prestmötes preses, den kyrkans ställning till staten, som hos oss eger rum. Tvärtom uttryckte han den åsigten, att kyrkans underordning under staten länder till föga vinst för dem båda. Äfven för religionsfriheten höjde han sin röst. Den fria anden fos menniskan har ehof af religionsfrihet. Guds rikes högsta lag är kärleken, som i sig innefattar fördragsam net och tålamod, men icke liknöjdhet. Om läran om englarne begynte, efter hålen predikan af domprosten Wieselgren samt let latinska helsningstalet af biskop Björk, liskussionen. Dock anse vi oss icke härmed öra upptaga bladets utrymme. Det märklisaste, som rörande dehnaartikel förkom, var n af magister Brun uppläst skriftlig afhanding, framläggande till punkt och pricka de samla medeltidsfunderingarne.