Aftonbladet – 6 juli 1859, sida 3

har blifvit upprifren. Great Bastern har under den sista tiden gjort högst märkbara framsteg i utrustningen. De svåI raste partierna, såsom maskiner, o. d. äro färdiga, och i September skall troligtvis vidundret löpa ut i öpp: nä sjön... De höga skorstenarne äro alla insatta, tre af masterna fullständigt upptacklade, båda hjulhusen färdiga, maskinerna nästan helt och hållet hopsatta, fördäcket komplett, och en här af arbetare sysselsatt med den öfriga utrustningen. Den 4 Aprilafslöt entreprenören, mr. Scott Russell, med det nya sällskapet ett kontrakt, i hvilket han förband sig att för 120,000 pd fullborda utrustningen till d. 4 Sept. d. å. Blir den tidigare fulländad erhåller han för hvarje sålunda vunnen vecka 1000 pds premie, deremot måste han hvarje vecka betala en plikt af 12,000 pd, om han öfverskrider den bestämda tiden. I denna öfverenskommelse äro uppsättandet af ma: ster, segel, båtar, kablar, ångkittlar, maskiner jemte tacklage och allt jern samt träarbete och den inre hyttinredningen för 500 passagerare af 1:sta och 400 af 2:dra klassen inbegripna. Naturligtvis har mr. Russell å sin sida afslutat leveranskontrakter med enskilda firmor. Seglen ensamt taga i anspråk 36,000 qvadratfot segelduk. Utom de båda räddningsångarne af jern, hvardera 300 fot lång med en maskin om 40 hästars kraft, erhåller skeppet 20 med segel och master fullständigt utrustade båtar, 16 ankare af 20 till 140 centners vigt, 1000 famnar allra tjockaste ankarkedjor 0. s. v. Äfvenledes har man fästat afseende dervid, att det kolossala skeppet möjligen en gång kan komma att användas i krig, och derföre blef hela den främre delen af kölen på en sträcka af 120 fot beslagen med tredubbla massiva jernplåtar. Härigenom Bildas ett framtill med skarpå kanter försedt massivt, i 3 våningar afdeladtjernhus, stort nog att rymma hela den 3 till 400 man starka besättningen och derjemte så starkt, att skeppet, rusande framåt för full ångkraft, otvifvelaktigt måste bräcka midt itu det största linieskepp. Bland öfriga detaljer må nämnas, att till målningen på skeppets yttersidor, ofvan vatten, åtgått 160 centner oljefärg, hvilka dock endast förslagit till en strykning. Såsom ett underverk betraktas af sakkännare stormasten. Den är timrad i ett stycke till en höjd af 130 fot utaf ett kanadiskt furäträd. Ytterligare äro två mindre master af träd; de andra deremot af jern. — En engelsman i Garibaldis kår. Ur ett privatbref från Salo meddelar Kölnische Zeitung följande: Man kan icke tänka sig något mera målande än garibaldiska frikårens kostymer och hållning. Bredvid italienska mnationaldrägterna rika ungerska kostymer och äfven en förnäm grek i den praktfullaste klepht-drägt. Men mesta uppseende väcker en engelsman, som alltid är med der striden är hetast. Han är en utmärkt skytt, sköter sin studsare med största kallblodighet och annoterar i en anteckningsbok, huru hvarje skott träffat, innan han laddar ånyo. — En karrikatyr cirkulerar i Wien, på hvilken de simpla soldaterna framställas med lejonhufvud och. officerarne med åsnehufvud, men generalerna — utan hufvud. — Orkanerna, som hvarje vår anställa stora för5delser i vestra Nordamerikas öppna prairiestater, hafva denna gång huserat särdeles vildt i Illinois, Jowa, Missouri och Kansas. Oftast uppträda de i form af skydrag, som på sin olycksbådande framfart bortsopa allt som finnes i deras väg, urskogar såväl som de solidaste Byggnader, hägnader, sädesfält, menniskor, boskap Ett stort antal menniskor hafva genom dessa orkaner omkommit. Äfven vårflödet har MissiSippidalen gjort stor skada och vidt och bredt dalsänkningarne förstört hela fält. På landets totala sädesproduktion har dock detta intet särdeles nflytande. I allmänhet kan man säga, att sedan lång tid tillbaka utsigterna för en god skörd i Förnta Staterna icke varit så lysande, som nu. Om wveteskörden år 1857 inbragte ungefär 180 millioner oushels och år 1858 blott 150 mill., så skall den af år 1859 efter all förmodan belöpa sig till minst 200 mill. yushels. — Hög ålder. I Modosza (uti Ungern) afled d. 8 förl. Mars bonden Petter Banksow, etthundrajugotre år gammal. Han inflyttade år 1750 från 3ulgarien vid fjorton års ålder. Under -hela sin lefvad utmårkte han sig genom nykterhet, arbetsamet och sparsamhet samt qvarlemnade till följd deraf id sin död så stora landtgods, att hans talrika arnabarn och barnabarnsbarn knappt räcka till att earbeta dem. — I Belglen finnas sällskaper, bestående af-duf-, upp-, hundoch bofinkamatörer, men en kattamatörsörening saknades ännu. En sådan håller nu jå-att rganiseras i Chatelet. Den 23 Juni skulle dess förta sammankomst, den 10 Juli det första kattmöte ga rum. DLsbalta ARA