Aftonbladet – 1 juli 1859, sida 2

nämna hans kunskaper. De voro ej särdeles stora och grundliga. Under mr Luckets ledning hade han inbemtat rätt vacker kännedom af latin, en skymt af grekiska och en verklig fasa för matematik; men i alla fall — sade hans farbroder med belåtenhet, då hans syster började tala med honom i ämnet — rider gossen som en Nimrod, är en ypperlig skytt, sjunger utmärks bra och talar franska som en verklig parisare. Då baronen fästade så mycken vigt vid dessa båda sista fullkomligheter, frukta vi att ban något nedsatte sitt omdöme och öfverdref en smula; men ladyn hade varit Harolds enda lärarinna både i franska och musik. Den lärde mr Thomas hade icke smak för det ena eller öra för det andra. Han föraktade alla sådana lumpna talanger. Berömmet gjorde emellertid ingen skada, och miss Margaret var alltid vid mycket bättre lynne efter att på detta sätt bafva emottagit loford för sin elevs skicklighet. Hvad Tom beträffar, var han en ypperlig bild af en engelsk betjent — liten, skarpsinnig och rörlig som en apa; hans gestalt var symetrisk, som en stöfvare af god race, med hvilket trogna djur hans kortklippta, svarta hår, små, mörka ögon och skarpa, uttrycksfulla drag gaf honom en förvillande likhet. Liksom sin unge berre, var han en djerf ryttare och kände sig aldrig så lycklig som då han fick rida efter honom genom parken eller i nejden. Vi sade: efter honom, men det var dock vanligen mera en kappridning sida vid sida, till dess de närmade sig byn eller herrgården, då tjenaren drog in tyglarne och återtog sin rätta plats. Det var en af dessa sköna höstaftnar, som äro England egna. Sir Mordaunt Tracy och bans syster promenerade på terrassen framför