Aftonbladet – 30 juni 1859, sida 2

add nde I 21AC1l IUI LUICHaNlG HILCL ch Rd Al HILLCODE kb för. svenska läsare. use sdess sem snn——rÅ Om utsigterna för årsväxten i andra länder. Då svenska spanmålsmarknaden numera väsentligen beror af ställningen å den utländska, ba vi. ansett det vara af intresse för våra läsare. af iden jordbrukandeklassen: att erfara hvadtankaman Har om den -blifvande skör den både i de-länder, som behöfva spanmål från aridraj ochi dem,5som. sjelfva vanligen exportera;vs Vi: meddela såledesshör nedanutderrättelser från dessa sländer angående 2årsväxtens. utseeride. i medletiafs.denna månad. Från England skrifves i des bäst! underrättade; tidningarne SMark Dane: Express, och Economistp: e Under de senare vårmånaderna ha kalla ostliga dch nördöstliga vihdar värit rådande, efter ansenligt regnsi Mars: och början af April, Väderleken har gåledes ej varit gynnsam för växtligheten. , Också ha. fruktträden lidit. mycket: och.komma att gifva ringa afkastning.. Men hvetet, som hade blifvit nästan. för mycket rikt under den frostfria. vintern, hade..snarare fördel än skada: af den hejdande .väderleken,: och de andra : sädesslagen ha ej lidit någon räehn: deraf, ehuru män en tid fruktade för. det korn, som var: tidigt sådt. Både korn och hafre är nu föga min dre rikt än hvetet. Hvetet. är täfare och gröfre än .på. .många :år, så att, man nästan fruktar ått det skall ge för litet i ax, när det ger så mycket i Halmen.. Detta beror dock -hufvudsakligen, på: väderleken under de nästföljände-sexveckorna. :Få vi derunder torrt, så kan man med sannolikhet mötse en:så god hveteskörd som landet någonsin ; erhållit. . Få vi: deremot. mycket. ;regn: eller: några gånger stark blåst, så kan det icke fela att säden kommer att mångenstädes lägga sig och halmen att utveckla .sig mycket på bekostnad af åxens Förra veckan :harvarit mycket gynnande och hvetet går förträffligt i ax.n Angående höskördeny som pågår: säges att den icke blir :så stor; som man väntade för en tid sedan; men dock i allmänhet god; och artificielt. foder blir rikligt... Potates är. satt i mängd och:har: ett. lofvande utseende. Mangoldröt odlas numera istor !skala; äfven den ser ut att gifva rik skörd. Från. Berlin :skrifves: den 17Juni: Det regniga vädret under de senare dagarne har undänröjt den farhåga man hyste. att den ihållande torkan skulle skada årsväxten. Vegetationen har gjort snabba framsteg, Man håller nu på med att berga en rik höskörd. Rapsoch rofskörden häromkring .skall.börja. i dessa dagar, och om -bergningen gynnas: at: godt väder, så har man att vänta en alldeles ovanligt rik skörd. Rågen står icke lika; vacker öfverallt och lofvar öfverhufvud taget ej mer än något öfver medelmåttan. Från. Posen: skrifves den 21: Höskörden utfaller mycket tillfredsställande, och det fallna regnet är mycket gynnsamt för efterskörden. Rapsen står mycket vacker och -kan-skördas i första dagarne af Juli. Träden-äro alldeles barätnia af mask. Från Königsberg den 18 Juni: Det nyss fallna regnet chär mycket förbättrat fältens utseende, och så som sakerna nu stå och såvidt man kan fälla något omdöme, har. man att väntasen ganska god skörd: Från Amsterdam Beter det den 17 Juni: De inlupna, underrättelserna rörande den förestående.. skörden äro. io: allmänhet :-mycket gynnsammal I Ryssland har man byst någon farbåga för att grödan. skulle, lida; af..en. väderlek, som liknat den vi haft i Sverge; men liksom här, bar på senarestiden något regnfallityhvilket upphjelpt vegetationen och lugnät farhågorna. Stora förråder af spanmål; finnas ännu qvar såväl i norra som södra: Ryssland och prisetna äro i fallande, hvaraf säkrast kan slutas att man numera har godt. Kopp. om,den växande grödan. ; , : I Frankrike har man: befarat att den lofvande årsväxten skulle lida af för mycket regn, men då på senare tiden varm och storr väderlek inträdt, antager: män att äfven der skörden blir mycket god. I följd af dessa utsigter ba. hveteprisernafallit något: och;hafrepriset betydligt: I Från Newyork skrifves den 7 Juni: I de södra staterna har hveteskörden börjat och äfven i några af de vestra haiprofver-afnytt hvete kommit i marknaden: Underrättelserna om både qvantiteten och qvaliteten af årets skörd äro. högst glädjande.: Hveteskörden. utgjorde år 1857 180:-millioner -bushels, 1858: 150 millioner ; inen i-år-kalkylerar man 200 millioner. Frågan är blott hvar vi skola göra af! vårt. öfverskott, ;närEuropa: ej. behöfver I det: — Lika goda äro underrättelserha från Canada. 4 rå På gruod af ofvan meddelade skildringar och af spanmålsprisernas jemna: fallande på alla marknader, kan man med säkerhet antaga att; derest icke ett särdeles ogynnsamt bergningsväder allmänt inträder, de: hufvudsakligen spanmäålsproduceraride länderna i verlden i år skola erhålla en god skörd af alla sädesslag. Och i följd deraf ärdet icke nå? gon, utsigt att, Sverge i höst skulle. komma i tillfälle vatt !exportera. spanmål i någon -betydligare myckenhet: : Men derför är det icke omöjligt att spanmåtlspriserna kunna gå något högre. inom lahdet.. .Då..priserna å hvete och. råg under två år stått ovanligt lågtyär det sannolikt att man förlidet år besådde mindre jordrymd än tanligot mad Jacka rdlegglag.. Anh. att af rem