Article Image
adressen. Hr Stanley, som bragte detta ämne å .bane, samt hr. Duncombe voro af. den tanIken, att utgifvaren af Times: borde inkallas inför underhusets skrank. Hr Gilpin sjelf instämde dock. ej. häri, utan tillkännagaf, att man, utan. att fråga honom,. bragt frågan å bane; han medgaf dock, att han af en viss Denio bekommit: bref, hvilka visserligen kunde tydas som om man ville besticka, honom, men förnekade bestämdt, att dessa korruponsförsök utgått från det konservativa paret, samt förklarade slutligen, på direkt fråga iaf hr Stanley, att han ej insåg nödvändigheten att vidtaga några åtgärder för att rentvå sitt rykte och följaktligen icke ämnade viditaga några dylika mått och steg. Hr Stanley förklarade då, att han längre fram skulle ånyo upptaga saken, och då på ett sätt, som ibetryggade underhusmedlemmarnes goda namn. I På en bankett, som. lordmayorn gaf den 21 dennes, besvaradev lord. John Russell skålen för underhuset och yttrade dervid följande ord: Icke af sjelfyiska bevekelsegrunder har neutralitetspolitiken :blifvit adopterad med allmänt bifall inom landet; icke heller blott för att bespara utgifter, ehuru detta är en vigtig sak för staten; icke ens för besparande af menniskolif, ehuru detta är ett stort och humant ändamål... Min tro är, att verlden har mera utsigt att få freden återställd, om viafhålla oss från att-blanda ossi fiendtligheterna och afvakta der tid, då de kämpande lidelserna något lugnat sig och förnuftets röst med aktning skall åhöras, då den förordar vilkor, till hvilka alla de krigförande parterna med ära kunna lemna sitt bifall. I en adress, till valmännen i Londons city förklarar nyssnämnde minister, att han vorel. besluten att stå fast vid en: sträng neutralitetspolitik samt utlofvar liberala reformer. Af ministrarne komma endast bögst få att vid omvalen till parlamentet stöta på. motstånd, ehuru det konservativa partiet utsprider ryktet, . att de. vid några af dessa hålla motkandidater i beredskap. Den intressantaste af dessa valstrider torde den i Oxford blifva, der, enligt Herald, markisen af Chandos -(konservativ) skall uppträda mot hr Gladstone. Tories ämna låta alla minor springa, för att ur underhuset och följaktligen ur kabinettet uttränga denne sistnämde, hvilken, såsom bekant; är, röstade. mot misstroendevotumet. och se-l; dermera af lord Palmerston mottog skattkamkammarkanslersembetet. Furst Paul; Esterhazy har anländt till London i en. diplomatisk beskickning. e Regeringen har hos sex skeppsbyggmästare afslutit. kontrakt om byggande af. 18 nya kanonbåtar, Händelsfestens första konsert egde. rum;i kristallpalatset. den 20. dennes,; då Messias uppfördes. Orkestern och sångkören bestodo af 3000 personer, På generalrepetitionen hade 10;000 -åbörare infunnit sig. Den första konserten var. till följd af. ogynsam;, väderlek. ej så talrikt. besökt. . Det förnämsta solopartiet utfördes af-fru Clara Novello.; Andra konsertdagen, .den 21, då Te deump :skulle uppföras, väntade man sig. drottningens närvaro. Engelska -regeringen berättas stå i begrepp att vidtaga en ovanlig åtgärd, nemligen pål. statens bekostnad anlägga en telegrafledning från Falmouth till Gibraltar. Afståndet utgör 1100 engelska mil. Ändamålet är en direkt förbindelse mellan Englånd. och Gibraltar, hvilken troligen framdeles kommer att utsträckas till Malta och Alexandria, för att åvägabringa en. af alla kontinentala linier oberoende kommunikation med Indien. TYSKLAND. : Preussen. Preuss. Zeitung för den 22 dennes har en ledande artikel, hvari tidningen ånyo framhåller nödvändigheten af, att Preussen intager en stridsfärdig ställning, Någon närmare upplysning om hvilka mått och steg preussiska regeringen ämnar vidtaga, inhemtar man; dock icke heller i denna artikel. Anmärkningsvärd är deremot förklaringen, att Preussen, fritt från hvarje förpligtelse, endast hörsammar de förpligtelser, (som Uppkomma af. dess statsintresses innersta natur. ÖSTERRIKE. En korrespondens från Wien till en tysk. tidning innehåller följande: Vid den andrä tekryteringen törde man i några provinser stöta på Svårigheter. Företrädesvis ji Ungern tyckes det visa sig brist på beredvillighet. Men till och med i provinser; hvilka äro mera tillgifna, passår man på tillfället att påminna regeringen om länge försummade pligter.Så yttra t.ex. tyrölarne, midt under: de: beredvilligaste krigsrustningar, att man har mycket att klaga öfver, men hoppades, att regeringen nu icke skall blifva otacksam, utan efter fredsslutet med. uppfyllandet af länge hysta önskningar belöna sina undersåter. för deras utomordentliga beredvillighet till uppoffringar. Under det att Österrikes manliga befolkning utgjuter sitt blod på slagfältet, fortfar det ultramontana partiet med sitt arbete i mörksens tjenst. Den 20 dennes:skulle en fest öfver den hel. Aloysis af Gonzaga (en kanoniserad jesuit) firas i universitetskyrkan. Hvar och en, som då efter förrättad:bikt och kommunion besöker nämda kyrka och enligt den hel. faderns mening beder om fred och enighet mellan de kristna furstarne, om åen katolska kyrkans upphöjelse och utbredande på hela jordklotet, om kätteriernas och irrlärornas utrotande, samt :slutligen för kyrkans i trångmål stadda öfverhufvud och (till sist) för österrikiske kejsaren, erhåller fullkomlig syndäförlåtelse. Just då enprotestantisk stat, åtminstone efter hvad man här tror, lägger sig ut för Österrike, predika dessa stilla ilandena mot kätterier och irrläror, d. v. .s. mot protestanter öch judar. — Sedan någon tid tillbaka egnas i Wien ånyo synnerlig omsorg åt främlingspolisen. I Mån har Beslutat inrätta en främlingsbyrå enkom för uppsigten öfver utländningar. JLikaledes talas det om inrättandet af en byrå för uppsigten öfver de politiskt misstänkta. ITALIEN. Gazeta Piemontese, tillkännagifver, att 18 senueser, som. år 1857 deltagit uti upprorsörsöket i Genua, blifvit benådade. Genom ett kongl., dekret btsträckes tillämpingen af sardinska telegrafoch postlagstiftvingen äfven fill. de med Sardinien förenade rovinserna Garfsonana och Eunigiana. Uti Rom r stor uppståndelse iianleding af und elsen. om Antonellis. afskelande och -afre till. Civita-Vecchia samt anslivicepresidenten kardinal Amats utnämvande i hans ställe, Uti Cernia i Kyrkostaten skall en samman

28 juni 1859, sida 3

Thumbnail