Aftonbladet – 27 juni 1859, sida 2

NNE En SET RA rr RR RE rr blir, som denna gång skall offras såsom syndabock, -har man deremot ännu icke erfarit. I oskiljaktigt sammanhang med Mincios försvarslinie står terrängen mellan denna flod och Adige, hvilken senare med Veronas befästningssystem bildar det andra och förnämsta värnet för österrikiska Italiens försvar. Begagnande, samma källa, som då vi för några dagar sedan gjorde en skildring af den mycket omtalade Minciolinien, meddela vi nu en kortfattad redogörelse. för, Adigelinien, som utgör så att säga hufvudbefästningen, med Minciolinien till utanverk. Från de högsta Tyroleralperna brusar Adige 20.4 26 mil genom bergstrakten, strömmar stark och vild vid sitt. inträde på slättlandet 173 mil ofvanför Verona och till och med ännu då hon går genom Verona, fastän hon såväl ofvan som nedanför staden befares af fartyg. Först vid Legnago blir hon lugnare. Härifrån till Adriatiska hafvet flyter hennes trögare böljor genom träsk och moras. Näst Po är hon Italiens största flod: N Hon kan öfvergås af armå blott emellan Verona och Legnago, eller på en sträcka af 4 till 5 mil. Öfvanför Verona är denna linie sammanträngd och sluten inom klippiga alpgrenar utan vägar, nedanför Legnago omöjliggöra träsken alla militära rörelser. Adige har ingenstädes något vad och är på nämde sträcka 260 till 320 fot bred; högra stranden åt Verona till betäckt med vinberg och trädgårdar, åt Legnago och Mantua till till största delen bestående af risfält, som öfvera Ut äro genomskurna af öfvervattningskanaler. Strömmens naturliga beskaffenhet åstadkom. ner sålunda för en framträngande armå ännu Vida större svårigheter än Mincio, ja, en loka.! så gynsam för försvaret förefinnes knappast I något land. Men der. ill kommer hvad konsten gjort för samma ända mål, då Verona blifvit hufvudvapenplatsen :ör österrikiska monarkien i söder och det sta rkaste stöd för en arme mellan Mincio och .Adige. Verona är en stad om 60,000 invånare, till hvilka i fredstid .kommer en garnison om 15,000 man. Dess höjd öfver hafvet är 157 fot. Adige omgifver i en båge den största delen af staden och skiljer den sålunda från den mindre, så att denna ligger öster på venstra och den förra vester på den högra stranden. Begge delarne äro förenade genom fyra broar, hvartill ännu på södra sidan kommer bron för jernbanan från Venedig till Milano. För befästningarne voro redan 1848 aderton. millioner gulden utgifna, oaktadt militär användts. till arbetet; år 1854 skall denna summa hafva stigit till mer än: 25 millioner. Användandet af dessa stora summor der i trakten, utgifterna af chefsbefälet. för andra armån, af garnisonen ov. s. v. hafva icke blifvit utan inverkan på sinnesstämningen, om man får tro en fransk ingeniörofficer, som nyligen rest i öfre Italien. I Verona har man mycket mera umgänge med militären än i alla andra italienska städer; der talas ofta tyska; tillkännagifvanden läser man lika ofta på tyska, som på italienska och så vidare. Ringmuren är från äldre tid; men den får blott betraktas såsom det inre värnet jemfö relsevis med. de nya verken. På den högra stranden, den naturliga anfallsidan, äro åtta bastioner anlagda efter Carnots system. Fästet S. Proculo betäcker flodens inlopp i staden; vid dess utlopp ligger fort Hess. Dermed åtnöjde man sig icke. Framför staden befinner sig. en vidsträckt slätt, ett för århundraden sedan af Adige öfvergifvet lågland. Af denna har man gjort ett befästadt läger, som kan upptaga betydliga härmassor. Det är omgifvet af starka redutter på 1800 fots afstånd från hvarandra, byggda i form af ett trapezium med den längre sidan inåt och innehållande bombfasta kaserner. Längden af detta läger utgör mer än 9000, bredden Å mer än 6000 fot; sjelfva staden är dess stöd och Åreträttpunkt. Ett stort antal portar på hufvudvallen är beräknadt att kunna inom en halftimma låta 25.000 man utfalla eller inrycka. Den venstra stranden är icke heller försummad: hufvudvallen är förstärkt med åtskilliga bastioner och det gamla kästellet. San Felice beherrskar tillgångarne. Det ligger på en brant klippa tillhörande en utgrening af alperna mellan Adige och Patenadalen, hvars höjder dessutom äro försedda med skansar och torn. Med Peschiera och Mantua står Verona i förbindelse genom jernbanor. Vägen till Mantua tillryggalägges af ångvagnarne på 80, den till Peschiera på 50 minuter, Och oaktadt allt detta ayntes Veronas befästningssystem icke nog fullständigt för den österrikiska generalstaben. Den indrog såledeg deruti den lilla staden Legnago å söder, och i norr den venetianska hålvägen samt Rivolis ryktbara högsläti. Legnago, den södra ändpunkten af ofvannämnda Adigejinie om 4 till 5 mil, har em fast bro. Platsens militäriska vigt, fastän den föröfrigticke har någon betydelse, undgick icke general Bonaparte; han anordnade senare dess befästning, som nu består i ett dubbelt brohufvud, som möjliggör utfall åt begge stränderna, Med Verona står denna ort i förbindelse genom en väg, som är anlagd mellan Adige EN en med denna flod jemnlöpande kanal, Verona är tillika nyckeln till de förnämsta passen till Tyrolen; derifrån leder den stora härvägen genom Adigeoch Eisachdalarne t. TS