Aftonbladet – 25 juni 1859, sida 3

TEKNISKT. Glasugn med gaslåga. (Schweizer polytechnische Zeitschrift. 1858) Vid Buhlbachs glasbruk, nära Freudenstadt i Wärttemberg, har man nyligen bygt en glasugn, som upp hettas med gas af ved; det är blott ett försök, men hvilket redan ger så goda resultater att det förtjenar alla glasbruksegares högsta uppmärksamhet. Ugnen har blott två smältdiglar eller så kallade potter, ehuru stora nog fill inrymmande: af 900 smält glas hvardera. Den här begagnade glasmassan är särdeles hårdsmält, men det oaktadt kan man sn älta ugnens förråd af 18 centner glas inom 17 timmar, vid en hetta, som öfvergår den i alla..vanliga glasugnar. Man påräknar en ytterligare besparing af smältningstiden, så snart arbetarne hunnit få mera. öfning i skötandet af gaslågan. . Hittills har bränsleåtgången varit 86 I ved i timman hvarmed likväl äfven kylugnen hållits vid behörig temperatur, och veden torkats, Sålunda åtgår för hvar centner glasvåra tillsammans 0,048 famn lufttorkad ved, under det att de gamla och i sitt slag ganska goda glasugnarne fordra 0,141 famn, eller nära 3 gånger så mycket för samma produktion. : Redan denna bränslebesparing är så stor, att brukets-egare, bröderna Bihriniger, ärna ombygga held verket för användning af gaslåga. Men jemte bränslebesparingen vinner man genom detta slags eldning andra fördelar Den förkortade smältningstiden medgifver en skyndsammare tillverkning och mera jemnhet vid arbetet, samt bidrager att förbättra glasmas-san, emedan denna hvarken är blottställd för oreding genom flygaska eller fördunkling genom alkalits förflygtigande under en långsammare smältning; det är nemligen bekant att glas (kiselsyradt kali eller natron) under långsam smältning småningom sönderdelas, på det sättet, att alkalit mer och mer utjagas och den amorfa kiselsyran, som är ogenomskinlig, återstår. Fästningsmedel för stämplade ornamonter och boksiäfver af guld eller silfver på läder, papper och tyger. j Bokbindare, galanterihandlare, m. fl. begagna har till ägghvita, antingen färsk, eller torkad och pulve-. riserad samt för tillfället fuktad med Ntet vatten. Stundom brukas -äfven -draglim, gummi arabicum, gummidragant, fint Klister m. m., men dessa. ämnen. äro långt sämre än ägghvita. Engelsmännen ha härtill infört bruket af vissa hartser, som smälta vid den heta stämpelns påsättning, och ega det företrä det framför de äldre fästningsmedlen; att de icke lossna genom fuktighet eller affjällas genom för stärk torkning. Härvid förutsättes såsom vilkor, att hart-. set smälter när det på detsamma lagda guldbladet tilltryckes med den heta stämpeln, men icke när stämpeln endast närmas, och att det icke under smältningen utbreder sig och sålundå fläckar ytan omkring förgyllningen eller genomtränger tyget. Bland de hartser, som härtill försökts, har man funnit: kopal tjenligast, antingen en amt, när ett djupare och så lunda mera upphettande tryck fordras-t. ex. på läder, eller blandadt med 20 94 mastix,när trycket kan vara svagare och ytan är ojemnare, t. ex. på kläde, taft bomullstyger. Hartset måste vara pulveriseradt på det finaste, och pulvret inrifves med en torr ritpensei der förgyllnibgen skall anbringas. Den genom rifningen väckta hartselektrititeten gör att guldbladet eller silfverbladet fastnar så snart -denärmas den hartsbeströdda ytan och lägger sig så tätt intill den, att stämpeln icke träffar någon skrynklad del deraf. När prägeln kallnat, aflägsnas det öfverskjutande guldet och pulvret med en fin borste. (Archiv der Pharmacie 1859.) Stålpuiver såsom slipningsmedel. Af VERDOT. (Genie industriel, 1858, December.) Stål hvitglödgas och afsläckes åter hastigt i så is kallt vatten som möjligt. I en mortare af hvitt gjut jern stötes det sedan till fint pulver, som luftslammas, likt smergelpulver, till, smergelpapper. Dettå stålpulver är ett högst verksamt slipningsmedel; brukbart för metaller, glas, stenar och andra mer eller mindre hårda ämnen; Betsning af alumininmarboten. Af Mac ADAM. Ytan af aluminium har ofta en gråaktig färg. Behandlas den med kaustik kalilut, så får den genast en liflig glans, och efter denna-betsning anlöper den ej vidare genom luftens inverkan. Men betsningen alstrar tillika en perlemorskimrande moirering, lik. den på moireradt jernbleck. (Journal de Pharmacie; 1859; p. 37.) Å : Vätska till silfverprof; (Polytechnische Centralhalle 1858, N:o 50.) Till en mättad lösning af rödt kromsalt (tväfaldt kromsyradt kali) slås lika mycket svafvelsyra. En droppa af denna blandning ger på rent silfver en purpurröd fläck; men på legeradt bleknar färgen mer och mer; så att den t.ex. på preussiska Viergroschen (som äro föga mer än 3-lödiga) icke synes. Är ytar försilfrad, eller legeringen hvitkokad, så behöfver man blott ritsa den, för att kunna begagna profvätskan. Norrköping den 23 Juni. Värmen, som sistlidne tisdag, enligt hvad de i samma dags blad införde meteorologiska observationerna utvisa, uppgick ända till 28 grader i skuggan, blef i går mildrad genom ett uppfriskande regn med åska, som dock urladdade sie nå afstånd