tigt pressa farbror i mina armar ... Bästa champanj, och så bud till kapellgården efter Gudmar och gubben ! Men bolagsmannen dål Han är till finnandes — och präktig bolagsman, farbror! Jag säger att farbror blir nöjd. Och så fort han begriper något, skall han få veta hvem hans far har att tacka för att han kan ge honom någon uppfostran i lifvet.s Bror, bror... för fan, jag måtte väl vara Moss... Men detta här. är märkvärdigt...... Och Majken skall icke ge ungafrun efter... Champanj, bror, och budet till kapellgården! Allt folket skall ba rastedag och tvådubbel aflöning ändå — det var ordet... Gud, hvad detta fröjdar mitt gamla hjerta... fast gubben Moss. namn skall dö ut! tillade han med en half suck: Nej, farbror, det får icke skel svarade Hjelm med kraft; och inspiration. I denna bögtidliga-stund-proponerar jag att de blifvande bolagsmännen alltid bibehålla namnet Moss i firman, så länge firman sjelf lefver. Moss, Hjelm Guldbrandsson. Nu blef Moss så häftigt gripen, så djupt, så vackert rörd, att de gamla ögonen måste släppa till en hel tår. Tack, tack... Och dotterson må döpas till Moss, så blir det rena sanningen., Det skall. min son också, farbror: Moss Åke Hjelm. Sedan kommer Moss Gudmar Guldbrandsson — och kan namnet derefter döj ut, vore det mär digt.n Den 31 Oktober bade ingått. Huru festligt smyckad står ej den stora salen på Svartskär för den dubbla högtiden! Arfvingens döpelse och Majkensoch Gudmats bröllopsfest!