Aftonbladet – 16 juni 1859, sida 3

Jönköping den 11 Juni. Spanmålsoch kroaturspriser uppgifvas: från Westra härad, råg 12 å 14 rdr, korn 10 d 11 rår, hafre 5 å7 rdr, potates : 50 å 2 rdr; oxar om 11 qvarter och deröfver 5 å 225 rdr, 710 qvarters 150 å 165 -rdr paret, r 45 åa 60 rdr stycket; från Westbo härad, råg 15-416; korn 12 och hafre:7 v8 rår tunnan; vid Ebba marknad i Östra härad såldes 12 qvarters öxar för 150 rdr paret och kor för 40 rår stycket. SORTEN 1 es Telegrafunderrättelser. lomburg den 15 Junig kl. 9 4 f. m. Wier deh 14; Verona den13. Armen fullsäljer oafbrutet marschen till de af kejsaren visade positionerna; Hejsaren öfvertager snart Jef öfrerbefälet. Pizzighettone, Reggio, Breseello äro utrymda, ; London den 14. Palmerston synes Jyckas bilda en minister. Russell anses: nu blifva ntriBåda önska Italiens oberoende, imes. (P. .T.) A K 2LANDADE ÄNMKEN. — Blackwoods Magazite innehåller följande skildring öfver en taskspelarekorst, utförd af en japanesisk besvärjare. Undergöraren satt med benen i kors omkring tio alnar ifrån oss på en upphöjning. an uppvek ärmarne på sin drägt och framvisade tt stycke guldoch silfverpapper, omkring 6 tum i yrkant. Under det han behändigt och ledigt förde et mellan fingrarne, vek: han det i form af en fjä-il med utbredd Vingar, hvilka på sin Höjd voro en wum i bredd. Hållande ut fjärilen i flata handen för att visa hvad det skulle föreställa, flyttade han derefter två ljus, som hade sin plats straxt bakom hooom, så långt bort, att de tilläto honom hvifta häfvigt med en solfjäder, utan att komma åt lågorna, hvarefter han, genom attsakta svänga solfjädern öfer pappersfjärilen, såtte den i rörelse: -Ett från notsatt håll kommande luftdrag wnderstödde: hans nvödanden oth Kom fjärilen att sväfva efter hans lja. Fan kästade upp den i luften ock småningom ntes den erhålla Hi från solfjäderns rörelser, än ggande och hoppande framom den, än sväfvande ängs dess kant,.än fladdrande öfver den, likasom man en vacker sommardag ser en fjäril sväfva öfver en blommay derefter lekfullt flygande bort för att utervända, sakta sänkande sig. ned, medan: vingarne skälfde under tätå vidgslag: Man-skulle kunnat svärja å att den var lefvaände. . Nu flög den upp emotljun, men strax återkallade besvärjaren den och framsrollade i-ögonblicket en: ny; tillsammans höjde de sig derpå båda och lekte kring den gamle mannens solfjäder, än kretsande om hvarandra, än fladdrande långs solfjäderfs kant. Ofta sågo vi dem på hvar sin sida om solfjädern, som besvärjaren, hviftande med den lätt och hastigt, höll nästan vertikal, derefter flög den ena öfver till den andra och båda fladdrade bort, liksom under Ick, för att genast återvända. En blommande, växt stod i en kruka bredvid hönom; genom en sn rörelse med solfjädern fördes de små vackra pappersdjuren dit, och då skulle: man hafva sett deras förtjusning! De lekte kring bladen, de söge ur blommorna, de kysste hvarandra och flögo åter bort med hela behaget och utseendet hos verkliga fjärilar. Askådarne voro försatta i hänryckning och såväl ung som gammal klappade händer af förtjusning. Föreställningen ändade dermed att den gamle mannen nalkades kanten af upphöjningen, åtföljd af sina magiska fjärilar, somfännu fortforo att leka kring honom och hans solfjäder. Man kunde icke serna se: någon vackrare trollkonst eller någon som fordrar mera färdighet. — Bajonetten är ingalunda, såsom namnet synes antyda, uppfunnen i Bayonne, utan leder sitt ursprung från malajerna, hvilka fästade sin eris, vid geväret. Från dessa kom bajonetten till holländarne, som dermed beväpnade sina regementen i Ostindien. Från 1679 användes den allmänt af fransmännen; och derefter tillegnade sig Europas öfriga stater hastigt detta verksamma anfallsvapen. — Strykstiokornas nppfinuare. Den 1. Maj afled i: Stockton i Durhamshire, 78 år gammal; kemikern och droguehandlanden John Walker, den föga omtalade uppfinnaren af strykstickorna. Han gjorde uppfinningen under sitt experimenterande med åtskilliga kemiska ämnen och förtjente sig en rätt vacker förmögenhet på att sälja sina stickör å 1sh.6 pence (1: 50) asken. Snart blef emellertid hemligheten upptäckt, och då uppflonaren ej tagit patent derpå, blef den allmänhetens egendom. -— Kemiska tändstickor ntan fosfor. En m:r Canouil i Paris är sysselsatt med att tillverka kemika tändstickor utan tillsats af fosfor eller något anat giftigt ämne. Han har tagit patent på åtskilliga slag deraf. Det senast uppfunna tillverkas klorsyradt kali, pulveriseradt glas eller kisel, dubbelt kromsyradt kali, gummi eller dextrine och vatten, blandadt till en deg. Antändning åstadkommes endast genom friktion. Tillverkningen medför inga menliga: följder för de dermed sysselsatta arbetarne: — Den namnkunniga itallezska Jernkronan; är icke af jern, som namnet synes äntyda, utan till större delen af guld, med infattade dyrbara ädelstenar af olika slag. Inuti den sitter likväl en ring, som, enligt traditionen, skall vara förfärdigad af. defspikar, hryarmed -Frälsaren fastspikades på korset, och-från denna ring har kronan fått sitt namn. År 774.sa:te påfven Adrian F den på Carl den stores hufvud: 1452 skickades den till Rom för att begagnas vid Fredrik IV:s kröning. och 1530 till Bologna, då Carl kröntes. 1805 satte Napoleon I sjelf henne på tt hufvud, dervid utropande, liksom Agilulf 12 sekförut: Gud har gifvit mig den; ve eho, som våir röra den Änvda tills för en kort tid sedan var ievna chistoriskareliks äpphängd på ett stort förvidt kors i Monzas katedral nära Milano. Denför des derefter iett skrin af bergkristall, och om igon. önskade att på närmare håll betrakta den, te tillåtelse begäras af Milanos militäriska aukwriteter. Den förvaras pu i en af Lombardiets tarkaste fästningar. , — Rostning till döds. En sanning är att sånt ej slitningen och nötningen på lifvet är utomntligt.stark och ihållande, rostar menniskan snare än nötes bort. Häri består det förskräckliga ffet af ensamt fängelse, utan någon sysselsättning. nnet förgäfves söker någonting, hvarpå det kan sta sin verksamhet, fräter det .på sig sjelft. Det r den praktiska tillämpningen af metaforen att förwa sitt eget hjerta: Men det finnes äfven djurniskor, af en sömnaktig trög natur, Hvilka äro a belåtna med att ätt och jemt öppna ögonen, deräs själs fönsterluckor, och tillåta bilden iaf den motsatta sidan af gatan, utaf någon förbiende främling strömma in, liksom vore derasögon ch hjerna icke begäfvade med mera perceptibilitet a synglaset och papperet i en camera obscura, Icke esto mindre kunna de, under tidens lopp, ofta dyrt 4 umgälla sin djuriska tröghet och. oemottagligset för intryck. Likasom de blott efterhärma lifvet; ålunda. följa de ödet; och. dela stalloxensoch idet ödda svinets lott. Deras animala organism fullgör sin skyldighet; men då den intel ektuella icke fullgör in, blir det ofria systemet hösdäggdjuret, homo saiens, Höfre öfver det fria; blod och fett triumfera sfver nerver och hjerna, och det tvåfota husdjuret, nenniskan, dödas genom slag, inflammation eller vatusot, lika säkert som om det hade blifvit ledt till Jagtaren; med den skilnaden att det fyrfota husdjuset är nyttigt efter. sin död, under det att det förra, om ingenting gör och ingenting tänker, när det dör, pndäst är till skada och förfång och förorsakar anenlig oro och kostnad, innan man blir af med det: mma: t