gåfvor för de värnlösa öppnat, som vi hoppas, en väg till framtida bergning. 2 Cor. 9::6, 7. E. Hallander. A. J. Salmson. HANDELS-UNDERRÄTTELSER. Voxelkurser. HAMBURG den 10 Juni. Paris 3 md..... ven LIL LAG 0 . 192. S:t Petersburg 3 md. 28452 London 3 md... 12. 1834. kg, 13. 1, Amsterdam 3 md. 35. 95. kr. 35. 65. Diskonto 2 å 3 4. London ds. 10 Juni. 1.218. AL 10. Hl: 12, 1113 225.305. 25. 32. 225: 05. 257 10. BE RA GS Amsterdam 3 md. S:t Petersburg :... 325, 3 va Bankdisconto 3 proc. ö Kurser å Svenska Obligationer. fomburg den 10 Juni. Köpare. Salare, 4 Svenska: Statslån .. : . .. 100.;: 101. D:o Jernvägslån I os oc. so ms — 88, Stockholms Garantiförenings. -— 99: 155 Bruksegares Hypoteksobl. — 91. 15 Östgöta dito — 91: D:o 2:dra serien dito CA -— 86. 486 Smålands dito rr -— 86. tg Wermlands dito apr ST. D:o 2:dra serien dito PRERARE d 86. Örebro dito — 86. Göteborgs dito — 86. 2:dra serien dito RT 86. Mälareprovinsernas dito rar 86. 438 Skånska ditd — 86. rr Sverges och Norges handel på Storbritannien oo Irland 1858: Ur en af svenska och norska generalkonsulatet i London afgifven och den 31 Mars dateråd berättelse om Sverges och Norges handel och sjöfart med Störbritannien och Irland samt sistnämnde rikes kommersiella och industriella förhållanden i allmänhet meddela vi här följande: Beträffande Sverges skeppsfart på Storbritannien och Irland har i densamma under:sistförflutna år åter en ganska betydlig tillväxt egt rum; i jemför relse med det nästföregående, hvilket åskådliggöres genom följande sammanställning af detina skeppsrarts totalbelopp under de senast tillryggalagda fyra åren: År 1855: 970 fartyg om 84;265 lästers drägtighet; 1856: 954. om 94,852 läster; 1857: 1,015 om 95,064 läster ; 1858: 1,266 om 108,356 läster; så att medan åren 1856 och 1857, utan synnerlig tillökning i de besökande fartygens antal, likväl visa ett öfverskott i drägtighet af mer än 10,000 läster hvardera, jemförda med året 1855; har sistlidet års svenska skeppsfart på Storbritannien och Irland öfverstigit samma skeppsfart för år 1857 med 251 fartyg och 13,292 läster, samt den för 1855 med 296 Ifartyg och icke mindre än 24,090 läster, hvari den dessutom med 3,000 lästers drägtighet höjt sig öfver det dittills för sin verksamhet i sådan hänsigt mest utmärkta året 1553. ) I motsats till de närmast föregående trenne åren, under hvilka de svenska fartygens fraktfart med inI hemska. produkter till dettä rike gradvis aftog, från 483 fartyg om 41,369 lästers drägtighet år 1855 till 385 om 31,577 läster år 1856 och 405 om 27,675 läster år 1857, hafva 513 om 34,420 läster år 1858 deri deltagit, som utgör ett närmande till förhållandet åren 1853, 1855, under hvilka skeppsrum till vid pass 41,000 fäster dermed årligen sysselsattes. fi Från utrikes orter importerades år 1858, -af ofvanbeskrifne totalantal, laster till Storbritannien öch Irland af: Är 1855: 94 fartyg om 8,972 lästers drägvighet; 1856: 154 om 16;610 läste; 1857: 147 om 18,443 läster; 1858: 179 om 21,656 läster; hvilket utvisar en stadig tillväxt i denna gren af Sverges skeppsfart. NR På samma sätt har under sistlidne år antalet och irägtigheten af svenska fartyg, som fraktsökande ankommit till .detta.rikes hamnar, fortfarande tilltagit i jemförelse med nästföregående trenne åren och, utgjorde som följer: År 1855: 374 fartyg om 30,789 iästers. drägtighet, 1856: 375 om 40,299 läster; 1857:-417 om 41,355 läster; 1858: 532 om 45,141 iäster; således oför sistlidet år 115:fartyg om. nära 1,000 läster mera än år 1857 samt inemot 15,000 .äster utöfver 1855. Då en sådan tillväxt i ankomsten af ballastade fartyg icke kan antagas uppkomma utan god anledning till returfrakters erhållande, gifver sådant vid handen huru nyttig för våra fartyg glands exporthandel är genom den vidsträckta sysselsättning, som deraf erbjudes åt alla nationers I skeppsfart. Exporten af engelska produkter och nederlagsva9r till Sverge, ehuru minskad i sin helhet; företer I ke desto mindre under sistlidet år ett förökadt andande af svenska fartyg dertillj likasom öfverud förhållandet varit de fyra sistlidna åren, derI wider denta skeppsfart utgjort: Ar 1855: 364 far: yg om :21,738 lästers drägtighet; 1856:7361 om :1,604 läster; 1857: 439 om 28,986 läster; 1858: 89 om 31,466 läster, utvisande en regelbunden tilläxt af något öfver 3,000 lästers skeppsrum från ett r till ett annat under denna period. I Exporten i svenska fartyg från Storbritannien och rland till andra utrikes orter-har under samma tidymd af fyra år bedrifvits: År 1855: af 251 fartyg I :m 27;180-lästers drägtighet;. 1856: af. 277 om 35,399 äster; 1857: af-233 om 31,053 läster; 1858:-af265 34,390 läster; men ehuru antalet af härmed sys Msatta svenska fartyg år 1858 öfverstiger hvartenda f de föregående åren; kommer drägtigheten för sistiudet år ej på 1,;000 läster när upp. emot året 1856: akväl öfverstiger den med 15239 laster medeltalet ut de tvenne och med 3,189 läster deltalet äf de :renne nästföregående åren. Norska handelsflottäns skeppsfärt ihed Storbritan.ien och Irland bibehåller sig fortfarande på en Hög svåndpunkt. och ; visar i sin totalsumma för sistlidet ir ännu en. ansenlig tillväxt öfver 1855, intill BKvilsen tidpunkt den år från år stadigt utvecklat sig; men har ej förmått underhålla den utomordentliga verksamhet, hvartill den år 1856 uppdrefs, i följd af föregående gynsamma fraktkonjunkturer samt deraf härflytande vinst och löcke!ser till skeppsegendoms hastiga och betydliga förökande medelst inköp såväl som hembygnad. Följaktligen ser man nämnde år det högsta belopp hvartill denna skeppsfart hittills höjt sig, i det den för de si ta fyra åren inalles utgjorde: År 1855: 2,852 fartyg .om 271,020 kommersläster; 1856: 3,456 om 337,460; 1857: 3,311 om 330,167; 1858: 3,052 om 311,680; en minskning, i hvärs förorsakande förlidet års ogynsamma fraktförhållanden, till följd af penningekrisen föregående vinter, dessutom få tillskrifvas en väsentlig del. Af. dessa fartyg ankommo med laster till Storbritannien och Irland ifrån svenska hamnar: År 1855: 512 fartyg om 64,776 kommersläster; 1856: 435 om 156,439; 1857: 412 om 54,552; 1858: 354 om 47,957 ; en. fortfarande minskning, hvilken dock, hvad sistlidet år beträffar, till fullo uppväges af tillväxten i de svenska fartygs drägtighet, hvilka användes i samma fart. Norges fraktfart på Storbritannien och Irland från utrikes orter visar sistlidne år återigen n högst ansenlig tillväxt; så att fartygens antal, hvilket 185 uppgick endast till 485 (samt 520 är 1856 oc ar 1855) ökats till 717 om 87,304 kommer (Antalet af dessa utgjorde åren 197 24.071; .60,264 och 63,271). — Ä illväxt af 232 fartyg om 24,07 i 857 och. öfvergår med 25 mersläster medeltalen