Aftonbladet – 14 juni 1859, sida 2

Vid 3-tiden kota fru Moss tillbaka. En engel kunde. icke ega ett mera förklaradt utseende. ..Suckarne ur den gamle fadernb bröst vora då det enda ljud som hördes, ty. Gudmar låg stilla på soffan med-ansigtet begrafveti dynan. Men nu :sågo båda häftigt upp: ,Beate-Marie,.. Jay ja... O, Beate-Marie... ;aFörstår-nisej... läser ni det icke i mittansigte ?.... Hon öppnade sina armar för dem båda... Gud... Gud Kär isin rika barmhertighet gifvit oss henne. tillbaka — vår Majken skall Tefvala j itsbefvå, lefvals Detta sjubelrop frarstam-! mades af tre varelseryhvilkas sällhet besjälade deras anleten. med en högre solglang än solens. egen, då hon just nu började rodna för sabbatens högtid. f 5 Samma söndag hölls i det lilla kapellet; tacksägelse för det Gud i sin nåd behagat; att till bättring bryta den sjäkdomsfära; i hvit ken köpman Moss enda älskåde barn hade svätvat. sä Vid desså ord giek getiom Hela kyrkan ev ehda innerlig. suck — och dån förkortades ej, då kepellpredikanten i sämmanhäng dermed. upplöste att. patron Moss till tacksamhet här-: för begafvat fem fattiga fiskarenkor med pension på femtio riksdaler hvardera, förutom; understöd åt.flera faderoch moderlösa barn. 17 KAPITLET. Kloss börjar åter sppponera, Jå fe. de stora upproren-i naturen synes de ae för våra SaRSbliga ögon kura allt gr jer sig och lefverupps renadt från den osunda atmosteren, som nu bortdunstat: Då stormen tystnat, vagga löfven behagligt på, sina grenar, njutände af hvilan efter ået arysmida jäktandet. Då hafvet. upphört valt svalla, komma små lekfulla vågor att gunga vid-klippanssfot:gsOch: då regnet upphört att strömmay shöja sblommorna upp sina sänkta hufvudensoch: utströ ett dubbelt, doft, medan gräset med ny kraft liksom växer under ögo