et, unionen i Preussen, deismen och materialismen j : Tyskland och Frankrike, våldet mot kyrkan i Italien j ch Spanien, slappheten i afseende på äktenskapet, m denna liknöjdhet vittnar slutligen äfven det ringa ntalet af dem, som ingå såsom prester i kyrkans jenst. Men jemte denna likgiltighet och kyla utnärkes vår tid af en religiös värme, ja fräsande etta, som uppsmälter och förstör. Deraf den strid ch söndring, som aldrig varit större än nu. Denna isar sig öfverallt i kristenheten och framstår äfven det sätt hyarpå hednamissionen bedrifves. Bemöandena inom Sverges kyrka håfva aldrig varit bättre n näst före de 20 sista åren, men då kom ovännen ch .utsådde ogräset. Nu skulle allt ske i en hast. Ivad fromma lärare och oränadt kyrkliga förhållan? len icke kunde åstadkomma, skulle fu skyndsamt utättas. genom sepåratförsamlingar; ofta i mörkret. Arndt, Luther, Nohrborg kunde ej längre tillfredställa dem, som högmodiga öfver egen och förakande andras andlighet, med småskrifter bortspolade ristendomen. Allt detta kallades rörelse i vår andiga verld. Glädje sig densom kan, jag kan ej glädja nig öfver denna oro i det gamla Sverge. — Efter I n kort framställning af åtskilliga utländska kyrkiga och religiösa förhållanden, öfsergick talaren till ågra glädjeämnen under all bedröfvelse. Mången ndivid seglar mellan tidens köld och hetsighet, låande Guds ord varar singkompass.. Kyrkan består nnu och verkar såsom kyrkå. Gudsord bor ännu ikligen i held menigheter, som knäböja för Kristus, len korsfäste. Många äro väl döda, men)lifvet fines dock qvar. Det veten I, som arbeten i sådana örsarmlingar, der söndringen ej ännu tagit öfverhand. Men vi hoppas dock, att frosten och branden skola örhindrå och slutligen fillintetgöra hvarandra. Derpå öfverlemnade erkebiskopen ordet åt mötets reses, professor Lindgren, som började sin framtällning med att öfver den näst föregående talaren itströ de mest grannt brokiga blomster, hvilka kanke för mången hade en ljuf döft, men ock för månen en lukt af söt äcklighet, stundom vederstyggighet, från hvilken man ville vända sig bort. Härpå nledde preses diskussionen öfver sina inför mötet ramlagda kyrkliga uppsatsero med att i korthet ramställa imehället af hvar och en af de sex aflelningar i hvilka des a -sönderfalla.I den derpå öljande diskussionen medhannsicke ens den första ufdelningen, -hvadan vi. uppskjutg redögörelsen der: ör tills vi kunna framställa. densamma i sin helhet ch sammanhang. j Till middag hade erkebiskopen inbjudit alla vid nötet närvarande; KI. 5 e. m. sammanträdde man iter, då ecklesiastikministern var närvarande. Erkeviskopen uppläste nuw-en berättelse om, hvad.som i tiftet tilldragit sig efter senaste prestmöte. Denna ramställning var i många hänseenden af stort inresse, men ock af en mera enskild stiftet angående natur, hvådan vi, åtminstone denna gång, förbigå densamma. Derpå upplifvade domprosten Knös i ett latinskt tal minnet af stiftets tvenne sist bortgångne srkebiskopar, och prosten Forssell minnet af några undra lärare inöm stiftets församlingår, hvarpål då: gens förrättningar afslutades afsisthämde prost med en aftonbön. Försden öfriga delen af mötet redogöra vi efter: tidningen Upsala: Onsdagen den 8-börjades med gudstjenst, hvarvid prosten mag. Söderberg predikade öfver 1 Kor. 10: 1—4. Dere.ter förtsattes ä skolsalen diskussionen öfver, de kyrkliga uppsatsernans under prof. Lindgrens presidium: På eftermiddagen behandlades:stiflets enskilda angelägenheter! Törsdagen den-9-predikade komministern i Trönö H. Norborg öfver I Kör. 3: 9. På skolsalen besvärade derefter professor Beckman frågan: Hvyad Guds församling har att iakttaga, till förekommande af ovärdignattvardsgång. Prof. Hitman tåladeom föregifna utomördentliga uppenbarelser i söväre tider; hvarefter prosten Lenström skulle redbgöra för Gen nyaste dogmatiken, men hvilket föredrag endåst habm, i anseende tillv den framskridna tiden, auimslas. På eftermiddagen förtsattes behandlingen af stiftets angelägenbeter, Hvilka uästan utan diskussion reglerades. i öfverensstinmelse med beredningens förslag. Dessa ämnen voro: om pensionsinrättning för ecklesiastike tjepstemäns enkor och barn; e: olpresterskapets aftöning, som förs adjunkter bestämdes till mitt 200 rår rmt jemte ri bostad och kost; nödlidande piesters fond; enkehjelpen; klässifikation af. pastoråternå; tomkKapitlets arkiv ochsunder: dess förvaltniog stälda kassor; aflö-. aing för domkapitlets tjenstemän och betjening;. bibelförkiaringar och katechisationen; anskaffande af god -Iåsning för presterskap och församlings; prestsällskap, sättet för prestärendernas: beredning för nästa prestmöte; förslag, att; med undantag. af de tre stora helgerna och de orter; der. aftonsånger hållas, epistlarne skola hvartannat år: vexla med evangelierna såsom högmessopredikotexter; om nedsärtandet :f riksdagsmanvaartvodettill 5 rdr rmt såsom förut; den första kateches-undervisningen och om behofvet att hemmet arbetar skolan i hand; en-längre fortsatt beredelsetid med nättvärdsungdomed; om predikooch kommunionförhör samt Husandakt; om ätervändånde?dissenters, upptagande: i församlingen; förandradt val af kyrkorådsledamöter; åtgärder till krafsigare betordrande af sabbatSkölgden; om: ersättning åt pastor, som deltågei kyrkobyggnad; eftersamma gruud söm för laga skifte; om -beredaride: af lånefondför Bostaltsinuehäfvare, som ålägges att, efter laga skifte utbetaka inflyttniogshjelp; beredande af bostäder. på , boställets mark å:-prestenkor; omr de specifika reversalernas: öfver lasarettsmedlen utbyte möt ett summaäriskt utdrag af den reviderande räknilgen, och ohi afskrifts af skuldbok utbyte mot ett intyg af revisörerna. Slutligen bestöt det församlade clerus, att genom frivilliga sammsanskott samla un derstöd till tvenhe nödstäldt; e1 f. d.: ock en till tjenstgöring oförmöged prestman, såmt allaprestmötets förbanclingar skulle från trycket utgilvas. Till officianter vid nästa ören utsägos: till preses: kontraktsprosten Landgren i Delsbo; till predikanter: prosten elunak; Kyrkoherden Janzon på Wermdöp och Kömrhivistern i Ed; Malmstedt: Derefter upplöstö erkebiskopön mötet och domprosten Knöstolkade det församlade eleri vördnad för bh: H! På Uplands nationalskal hölls derefter en afskeds-kollation med tal och sKålar f mänga: Något öfver 200. prester hafva i mötet deltagit: : NORGE; Norska tidningar gårtill den.9 dennes. Enligt ett rykte, som ere omtaslary skall man ämna låta den Iediga statsi rådsposten för marinen stå obesatt tills vidare, och i sammanhang dermed berättas om åtskilliga tillämnade förändringar i statsde: partementernas organisation. Sådantkan 2 blifva afgjordt utan stortbingets bifall, hvarp