Aftonbladet – 3 juni 1859, sida 3

TR URERESID 5 KORAS BIBEGE gy TT TVpPTTERS AETPEMUTDRe vante Jakob Callerholm. (Sigill.) Notar: Publicus. Likalydande med hufvudskriften betygar Notarius Publicus (Sigill.) Svante Jacob Callerholm. Redaktionen kan, sedan den nu villfarit ml) Delands önskan och infört dessa handlingar. icke undgå att vid dem foga några anmärkningar. Förmodligen tror sig mll Deland, genom producerandet af denna notarial-attes! ba nedslagit alla de anmärkningar, som blifvit framställda dels med anledning af demnågot egendomliga gåfvor, genom hvilka roll Deland öffentligen fö.klarat inrättningen: framtid tryggad,, dels med anledning af pensioneringsgrundernas orimlighet. Ser man närmare på notarial-attesten, finner man lkväl, att börja med, att den testamentariska disposition på 10.000 rår, hvarom talasiml! Delands skrifvelse af den 21 Maj, nu förvandlat sig till en gåfva med varm hand af en skuldsedel å samma summa. Men bjuder man till att göra sig reda för huru beskaffad denna förbindelse är, blir man sannerliger icke mycket klok. Hvad är det man får veta Jo, att fråga. är om en förbindelse å 10,000 rdr, att den är ställd till mll J. Deland och att den är utfärdad — i år. För datum är; attesten lemnadt ett tomrum (något ovanligt eljest i ett officielt dokument). Men hvad är det man deremot icke får veta? Jo, af hvem förbindelsen är utfärdad och när der förfaller. Attesten säger i en parentes — det är blott en af dess många egenheter — att trovärdiga sagesmän skola ba intygat att förbindelsen är utställd af för summan fullt vederhäftiga Personers. När och inför hvem de trovärdiga sagesmännen intygat detta, upplyses deremot icke. Med allt detta må nu förhålla sig huru som helst. Vi vilja antaga att förbindelsen är så säker, som vore den utställd af Rothschild. och vi vilja äfven supponera (fastän vityvärr till en sådan supposition icke ega någon antaglig grund) att den förfaller inom en icke allt för aflägsen tiderymd; men hvad gagn kan pensionsföreningen, äfven i detta bästa fall, vänta sig af gåfvan? Gifvarinnan har vid densamma fästat det vilkor, att ingen väsenilig förändring skall ske inu gällande stadgar. Sker sådan förändring, går hela donationen tillbaka. Således, antingen bibehållandet af de stadgar, som, enligt hvad som blifvit aritmetiskt bevisadt, gör föreningens framtida bestånd omöjligt, -eller ock förlust af den frikostiga gåfvan. Sannerligen vi kunna se, att en gåfva, gifven med sådant vilkor, är för föreningen synnerligen båtande. Väl har mll Deland icke förbjudit alla förändringar, endast väsentliga, förändringar vill hon ick: veta af. Nu är likväl olyckan, att det är just väsentliga förändringar, hvaraf stadgarne äro i behof.: om föreningen skall kunna bestå. Och hvem skall för öfrigt afgöra hvilka ändringar som. äro väsentliga eller ej? Förmodligen mll Deland sjelf, och hon har således, förutsatt att delegarinnorna eljest fråga efter bibehållandet af donationen, tillvällat sig ett absolut envälde i afseende på ändring af stadgarne. Vid hvarje ändringsförslag, som icke behagar mll Deland, behöfver hon endast förklara, att hon anser ändringen väsentlig, och delegarinnorna måste foga sig, så framt ej de 10,000 riksdalerna skola springa. Så ungefär förhåller det sig med den form, hvari gåfvan nu ändtligen uppenbarat sig. Det beror naturligtvis på tycke och smak om någon vill, finn :, att på detta sätt inrättningens framtid nu är tryggad,. Af den ännu större, men tyvärr lika problematiska skänken af hela tjugo tusen riksdaler, har mll Deland ännu icke visat ens så mycket som en notarial-attest. Innan vi lemna detta ämne böra vi nämna, att vi hört en och annan medlem af bolagsstämmans protesterande minoritet förklara sig belåten med det i styrelsens af oss offentliggjorda förklaring gifna löftet om en i laga ordning pålyst fortsättning af den ordinarie bolagsstämman i September månad detta år. Man har förmodligen härvid ansett uttrycket. att det nya sammanträdet i September skall anses såsom en fortsättning af den ordinarie stämman, innebära ett löfte att äfven frågor om ändring af stadgarne då skola kunna förekomma. Vi befara likväl, att styrelsen, vid afgifvandet af detta löfte, likasom i så mycket annat, förrådt sin bristande kännedom om laga former, ty vi kunna icke se huru man skall kunna i laga ordning utlysa en fortsättning i September af en stämma hållen och formligen afslutad i Maj. Så vida icke den sista stämman blir, på grund af dervid förelupna oformligheter, öfverklagad och de fattade besluten genom domstols utslag förklarade ogiltiga, se vi ingen annan på samma gång förnuftig och laglig utväg att komma ur den klämma, hvari man råkat, I än att man förskaffar sig samtliga delegarin-nornas samtycke, att föreningen må upplösas och en hvar återtaga sina bidrag, eller, ock att man afvaktar den nästa ordinarie stämma, som enligt stadgarna kan lagligen hållas, och 1å åvägabringar en reorganisation, som beryggar inrättningens bestånd. Det första alernativet förutsätter dock, att mll Delan och hennes anhängare skola taga reson, en möjlighet, om hvilken viingalunda vilja missrösta, fastän de hittills med nog mycken ifver vidhållit sina Vvillfarelser. (Insändt.) En vigtig sundhetsfråga. När ämna vederbörande tillse att de kring atburen liggande: diken, som blifvit stängda renom jernvägen, förses med behöfliga utlopp ?