Aftonbladet – 30 maj 1859, sida 3

hon sträfvat, kämpat och lidit, och likväl hölls hon derom i okunnighet, ända tills hon i främmande land genom en henne tillskickad annons ur allmänna tidningarne härom underrättades. Förslag, åsyftande icke blott att omstörta vår förening, utan äfven att beröfva våra 70 å 80-åriga deras obestridliga rätt. Svenska lärarinnor ! — ordet är oss svårt att uttala — hafven I väl betänkt det steg I tagit? Det exempel I gifvit? Hafven I välbetänkt hvad det vill säga att i vår tid och i vårt land qvinnor uppträda emot qvinnor? Amalia Lindegren. Emelie Becker. Elisabeth Dahlberg. Bernhardine Lexow. Marie Bouget de S:t Hermin. Elise Brandt. Mathilda Brantström. Maria de Ron. NORGE. Kristianiatidningarne gå till den 27 dennes. Stiftsamtmannen i Bergen Schydtz afled d. 25 dennes. Han var vald till storthingsman, och hans plats i thinget kommer nu att intagas af suppleanten öfverläkaren Danielsen, Till storthingsmän hafva blifvit utsedda för Hamar och Lillehammer: rektor Lange; för Romsdals amt: boktryckaren Aarflot, kantor J. Olafsen, gårdsbrukaren J. Haaven och sakföraren kand. jur. Ludvig Daae. UTRIKES. De med dagens post ankomna utländska tidningar gå från London, Paris och Brissel till den 24, samt från Köln, Hamburg och Berlin till den 25 dennes. FRANKRIKE: Enligt berättelse från Paris, skall Frankrike och äfven England hafva återställt de di plomatiska förbindelserna med Neapel, i anledning af konung Ferdinands död och tronföljarens uppstigande på tronen. ENGLAND. Lord Malmesbury har låtit underrätta de engelska redarne, att Toscana bör betraktas såsom en af de krigförande parterna. — Sedan konungen af Neapel aflidit, tros de diplomatiska förbindelserna med Neapel åter blifva upptagna och man nämner sir J. Hudson, såsom utsedd till Englands sändebud: Kossuth har den 24 dennes på ett möte i Manchester förklarat, att han möjligen snart skulle till följd af en resning i Ungern lemna England. SR It 2 ms Rå kr Re TYSKLAND. I franska beskickningens hotell i Berlin blefvo nyligen två bref med depescher, som voro färdiga att afsändas till Paris, bortstulna. Stölden märktes genast, och misstanken föll på en tiggare, som helt nyss lemnat hotellet. Han eftersattes, upphanns och lemnade brefven från sig med den förklaringen, att han ämnade bära dem till posten. Tjufven befanns vara en privatsekreterare vid namn Wayer och dömdes till 14 dagars fängelse. ÖSTERRIKE. Enligt Neue Preussische Zeitung hade furst Metternieh blifvit af kejsaren tillfrågad angående grefve v. Buols afsked och greve v. Rechbergs utnämning. Fursten skall dervid hafva tillrådt en reform af förbundsdagen och den absoluta monarkiens förändring till en monarki med ständer. ITALIEN. Krigsteatern. Från Alessandria skrifves den 23 dennes, att österrikiska fångar uppgifvit styrkan af den vid Montebello slagna afdelningen till mer än 18,000 man. Kejsar Napoleon hade den 23 begifvit sig till Voghera. Fransmännen hade besatt Casteggio, som är beläget nordost om Montebello, och befästade sig derstädes. Angående fäktningen vid Montebello meddelar Ind6pendance belge följande uppgifter: Divisionen Forey bade ej blifvit angripen af österrikarne, såsom förut uppgifvits, utan det piemontesiska kavalleriet bade börjat striden med ett lysande angrepp på den österrikiska kolonn, som närmat sig de allierades ställning. Derefter hade brigaden Beuret framryckt till sardinarnes understöd och sedan äfven den af general Blanchard kommenderade brigaden deltagit i striden. Ett österrikiskt regemente, som förskansat sig medelst barrikader på Montebellos kyrkogård, hade blifvit fruktansvärdt tilltygadt af de nya refflade franska kanonerna. På franska sidan hade jägarregementena lidit mest. Alla de franska officerare, hvilka sårades under denna fäktning, buro ärr efter sår, som de erhållit under Krimfälttåget. Enligt privata underrättelser, som anländt till Paris, skall fransmänens förlust uppgå till nära 1000 man. Nästan allade tillfångatagne österrikarne voro sårade. Sardinarnes styrka, som deltog i träffningen vid Casteggio och Montebello, bestod af 8 sqvadroner lätt rytteri, under öfverste Somaz. Striden vid Montebello hade utkämpats precist på samma plats, hvarest Lannes, dagen före slagtningen vid Marengo, slog österrikarne; men med den skilnad, att de allierade nu innehade den ställning, som österrikarne hade år 1800. På sardinarnes sida blef regementet Monferrato Cavaleggieris öfverste, grefve Merelli, så svårt sårad, att man betviflar hans tillfrisknande. Äfven ryttmästaren Piola vid Novara Cavallegieri blef sårad, ehuru dock icke dödligt. S! De allierade hade med bajonetten tagit Monte? bello, hvarvid österrikarne jagades från hus ? till hus. Österrikarnes förlust anses vara enorm. De hade på slagfältet qvarlemnat 160 sårade i! och hade icke ens haft tid att medtaga sinaln döde. o Uti en korrespondens från Alessandria afla den 21 dennes, kl. 3 eftermiddagen, skildras s! träffningen vid Montebello som följer: I går, n kl. 1 eftermiddagen, hörde-de piemontesiska ft n 1 OL0Q Oo pr KR a kh kt kd Fr rg förposter, hvilka bevakade vår. linia vid Voghera, en stark kanonad i riktning åt byn Casteggio. De underrättade genast general Fo-lö rey derom. Denne trodde att österrikarne lå förehade en obetydligare rekognoscering och d framryckte ofördröjligen med 500 man. Den-Jti na styrka uppstäldes såsom tiraljörer. SnartÅn ågs fienden antåga med en styrka af minst li 12,000 man, med 2 batterier artilleri och ka)a valleri. General Forcy gaf genast befallning Is att hela divisionen skulle framrycka. Underlö det denna order verkstäldes, uppehölls fien-Ås den af tiraljörskedjan. Under flera minutero såg man öfverste Cambriels, som knappastn hade 100 man under sitt befäl, underhålla enl(c häftig eld mot fienden och sjelf. deltaga i den ä heroiska kampen. Efter divisionens ankomstDb blef striden allmän. Artilleriet kunde ej ver-ÅF ka nog skyndsamt, i anseende till markens dåliga beskaffenhet. Några kanoner blefvo ll dock med framgång riktade mot österrikarnes 1 hufvudmassa. Våra artillerister lyckades upp-a föra två kanoner på en liten höjd, hvarifrån b de kunde med framgång bestryka slätten. Ge-c nom den häftiga eld, hvarmed österrikarnel mottogos, tvungos de snart till reträtt och 1 våra solaater förföljde dem ända till bynis Montebello, från hvilken de förjagades medlvw bajonetten. Hvarje hus måste tagas med storm. I r I hvarje gata rasade den mest förbittrade kamp. I f