Aftonbladet – 30 maj 1859, sida 2

och den utgifver sig för den enda rätta, sanna lagen. Vid dörren såg sig Majken ännu en gång tillbaka. En tår hvälfde i det kalla ögat. Denna rörelse i orörligheten var hemsk att åse. Pappa, ännu är det icke för sent. Aha, hon mjuknar! tänkte Moss och började redan njuta af sin falska seger. Jag visste nog ...n Skall jag gå? Tänk ännu en gång på det, som är, och på det, som kan komma! Jag vill blifva öm, trogen, lydig, kärleksrik som fordom, men jag har icke nu kraft att gifva kraft åt orden. ÖO, fader, fader, hör ditt barn, — hon framräckte hastigt de genom en inre rörelse oemotståndligt sammanflätade händerna — hör ditt barn ... öfva barmhertighet, medan den ännu kan gagnal sDu lämpar dig-icke rätt bra för komediantspel, dotter — har sett bättre för en riksdaler. Nu upplyfte Majken hufvudet... tåren föll ned ur det nästan stela ögat. Farväl, pappa! Det blir annorlunda innan vi härnäst talas vid. Må Gud upplysa pappa och låta pappa icke med för tungt sinne minnas denna dag Hon gick sakta ut. I flera minuter satt Moss liksom döfvad i ruset efter den, såsom ban ansåg, vunna striden. Hvad väg kommer hon utan mig... Hå hå, det är då ändtligen öfver ... En satans pers var det... en satans gemen pers! Min mamsell dotter torde nu ändtligen ha fått ögonen öppna angående den rättmätiga makten. Hon faller slutligen till fota... hon har ingen annan råd...... Men mäkta konstig såg hon ut... Supponerar fruntimmer kunna allt hvad de vilja, utom, notabene, att rå på den, som är mäktig att sköta dem., Han kände sig lyckligare än han varit vid afgörandet bland någon af sira största och vigtigaste affärer ......