vid S:t Johns! Kanonsalut, regementsmusik, fullt med båtar rundt omkring och otaliga skaror på Kopparsvikens strand helsa landfästet. Allt detta viste engelsmannen att iörtä!ja, naturligtvis i samma ögonblick som det hände; men nu vet han intet mera, ty nu är hans välde slut. Morseska appara erna insättas och våra svenska telegraftjenstemän öivertaga bestyret, börjande med att öfverbringa gotlänningarnes tacksamma helsning till Kongl. Maj:t. Och nu börjas frimureriet; nu käre läsare få vi oinvigde icke veta något mera. Ett ord likväl — och det kan jag icke underlåta att, huru länge jag än tagit din uppmärksamhet i anspråk, ljudeligen tillägga, nemligen att ledningen inom kabeln visade sig utmärkt god, alldeles utan afledningar. Måtte det kostbara föreningsbandet aldrig brista! Mäåitte det aldrig framoch återbära annat än glädjebud! G. L.