Aftonbladet – 26 maj 1859, sida 3

ma malau I pocpitte (Insändt.) Om det inländska telegrafportot. : (Slåt från gårdagsbladet:) Men, skall måhända någöti läsafö fråga — ört afgjordt är, att det af chefsembetet föreslagnå tåxeringssätt lemnar de för telegrafverket förmånligastö resultaterna, samit dernäst 2 rdrs medelportot synes blifva mest inbringande — gilves då någon säkerhet derför, att, genom det ena eller andra systemets antagande, telegrafverkets inkomster skola kunna uppbringas. derhän, att allt framgent betäcka de årliga underhållsoch förvaltningsköstnaderna? Insändaren för sin enskilta del-tror det icke; Det ff hka svårt att uppgörs någon sannolikhetsberäkning öfver telegrafverkets blifvande inkomåter som öfver dess utgifter. I förra afseendet åstadkornttas ständiga förändringar af korrespondensens afoch tilltagände liflighet. De årliga utgifterna åter för telegrambefordringen böra visserligen numera, efter flera års vunneti erfarenhet, kunna mer än förut iförväg beräknas. Dock inträffar lätteligen att, på en gång, ett häftigt oväder, söm förstöf telegrafledningen på en sträcka af iblatd många mil; ådrager telegrafverket en kostnad af flera tösen riksdaler utöfvör i hvad det årliga underhållet beräknats komma att! kosta. — Men om äfven, genom noggrannä Kalkyi ler, man komme till en välgrundad öfvertygelse derom, att, med det ena eller andra taxeringssättets antagande, telegrafverkets inkomster kunde uppbringas till ett belopp, mötsvarande utgifterna för de nuvarande Nniörnas och statiönernas underhåll, så qvarstår doök möjligheten eller; rättare; sannolikheten af en snart åter uppkommande årlig brist, i hänI delse telegrafnätet ble:ve ytterligart iividgadt; , Det: är bekant, ätt, sedan par, tre år tillbaka, ansökningar blifvit gjorda om telegrafstationers inrättande i flera städer, Filipstad, Östersund, Strömstad, Wimmerby, Eksjö, hvilka ännu sakna denna förmån. Och äfven från andra orter torde dylika framställningar icke länge uteblifva.. . Vi betvifla icke, att i Hera af dessa orter behofvet af telegrafisk förbindelse kan Kännäs ganska fifligt. Detta bevisas bäst af de bidrag till anläggningskost-. oadernas bestridande, hvilka på ett och annat ställe blifvit tecknade, och som någon gång uppgått till flera tusen rdr. Men icke mindre: säkert är, att inrättändet, på samma vilkor som hittills, af telegrafstationer i hvar och en atäf de nämnda städerna, likasom på hvarje äfhun ort, som aäöhu är i saknad deraf, skall, isynnerhet oin tvänne tjensterhän å stationerna anställas, åstadkomma större tillökning i telegrafverkets årliga underhållsän i dess inkomst-stat. Af chefsembetets förut åberopade memorial visar sig, att år 1857 endast på sju telegrafstationer portoinkomsten lemnat något kontänt öfverskott, sedan förvaltningskostnaderna för stationerna blifvit bestridda, men att å tjugo stationer inkomsten med mer än 50 4 understigit utgifterna för underhållet. Vi kunna tillägga, att under nästlidet år ett öfverskott erhållits från 8 stationer, men deremot på 23 andra utgifterna med mera än 100 4 öfverstigit inkomsterna af afsända telegrammer. dj Visserligen bör det medgifvas, att den dryga underhållskostnäden för en del af dessa stationer har sin grund i mera tekniska förhållanden, i behofvet af en större tjenstemaunapersonal å gränsestationerna samt å de stationer, der s. k. öfverdragning eller repetition eger rum. Men detta gäller dock endast om ett mindre antal stationer. Onekligt är, att af de flesta småstalionerna telegrafverket har mera förlust och olägenhet än verklig nytta. Vi vilja derföre icke yrka på indragnirgen af någon. enda bland dessa stationer, eburu härtill måhända väl kunde finnas anledning i afseende på en eller annan af dem Särskilt må nämnas den en: dast tjugotvå mil långa sträckningen emellan Piteå och Haparanda, med tre mellanliggande stationer, af hvilka under hela nästl. år Nederkalix afsändt 352 och Luleå 1414 samt Råneå, under de fyra månaderna af dess verksamhet, 141 betalda telegram. mer. De kont neppt nog alla tre anses erforderliga för telc bindelsens säkra upprätthållande emellan Hapa auda och Piteå, då. numera i Norge telegrambefordringen öfver Dovrefjällsker obehindradt på ett afstånd af tjugo mil utan någon enda mellanstation. Men väl må det ifrågasättas, huruvida-icke billigheten kunde anses. påkalla, att, då en ort af telegrafverket förses med egen -station, utan att pörtoinkomsten af de vexlade telegrammerna förmår betäcka de årliga utgifterna för stationens un derBåll, ortens invånåre bidroge till fyllände äfden dervid årligen uppkommande brist. Eljest måste, såsom nu, inträffa, att tele :rambefordringen från de mindre städerna till betydligaste delen betalas af körrespondenterna på de större stationerna, hvilka, för att telegrafverket i sin helhet skäll bära sig, nödgas vidkännas högre portoafgifter än hvad i annat fall vore erforderligt: adi Insändaren åtminstone kan icke anse någon obillighet ligga deruti, om hvarje stad eller kommun, hvilken för sin handel och rörelse önskar inrättåndet eller bibehållandet af egen telegrafbyrå — utan att för telegrambefordringen i dess helhet särskilt station på orten är behöflig — förpligtades ersätta telegrafverket de sålunda årligen uppkommande förluster. Naturligtvis borde i kostnaden för stationiehs underhåll, i sådant fall, aldrig ingå aflöningen till den ökade tjenstemannapersonal, som på ett eller annat ställe kan vara erforderlig för s. k. öfverdragning eller repetition, eller för flera liniers sammanstötande i en punkt. Ett dylikt stadgande finnes hittils i afseende å endast EH enda station, den i Åtvidåberg, ehuri dör, utan afseende å vexslingen i inkomster -och utgifter, det årliga ersättningsbeloppet är bestämdt till en viss rund summa, 600 rår rmt. Blefve en liknande föreskrift äfven utsträckt till öfriga stationer, då kunde måhända — om ett medelporto anses böra införas. — detsamma fastställas till äfven: något lägre: belopp än 2 rdr, och derigenom en verklig fördel tillskyndas-såväl--telegrafverket som flertalet af korrespondenter). R. ) Uti gårdagens artikel omr telegrafportot har influtit ett tryckfel, som härmed rättas. På 2:dra spalTr mm dan ÅR stärnemiigin AK) G läs: 0 Öre