Aftonbladet – 26 maj 1859, sida 2

mun, och om j ändtligen vill att jag skallha en gissemening om mej sjelfver, så vore detden, att jag för min del aldrig vill bringa i tal, om jag kunde ha en fundsring hit, en annan dit om vågsamheten hos en sådan karl som j... Och nu skall jag inte uppehålla er längre — fast jag inte tror det lönar sej för er med någon draggning härvidlag. Härmed nickade Gädda och försvann. ; Vet du hvad jag tänkte på? sade han till främlingsfiskaren. : Inte så rätt. Jag tyckte j talte.om bra nock. af sammanhanget. Inte mer än till husbehof att fån på den trallen jag vill. Nu skall ingen i bygden ha mera vilja än Ragnar att hålla löjtnanten i försvar — han let så lagom oppskrämd. Men hade du fått råda, så hade han kommit i lugnet och: gissat sej till. hvem mannen; på Smögen var ,.. Håll nu tungan rätt i mun; tills vi fått någon bestämdhet från Smögen,. och skynda dej på hemvägen... Jag längtar. att få ge brorskamraten besked. Jag vill i detta häringa ställa mej efter er ;ch lots-fars mening. Det har j förtjent af mej. Då Ufklippe-snipan var ett stycke ute på hemfärden, sågo Ragnar och Börje först upp på hvarandra. oc Qt Nå, sade Börje, nu menar jag du fått. litt lystmäte.på farligheter! Di gissat. . Di vet ändå mer än di lät förstå. Men di san inte bevisa något, derföre tiger di och ringar. ingenting i omrörning. Gädda är en nycke hedersam karl, och främlingsfiskarn vättar sej efter hans pipa.n Men hvar är mannen då? En lapp är. nte en hel karl Ja, hvar han.är, det vet väl endast vår: Herre Krist! Men lefver gör han, eljest hade note Gädda sagt de der orden, att jag kunde åta bli att dragga. Nå,jag vill seden dag i ;ynen, då jag smuglar vare sig folk eller kon:; ak! Jag är opptröttad på hela komnietsen: jag. önskar jag varit för mej sjelfver och alIrig lagt mej ombord med stor-karlarna på Mörkönby — (Forts.)