Aftonbladet – 25 maj 1859, sida 1

2 22 Störa Glasbruksgatan. Högbo Bessemer-Stål med märke D; E, C:0. Detta Stål kan änvändas med samma fördel som Engelskt Gjutstål till alla slags verktyger för bearbetande af så väl Stål, Jern och andra. hårda metaller, som äfven sten och trä. — Stålet är sorteradt efter sin hårdhet; och på det att konsuminten må sjelf kunna välja den hårdhetsgrad som bäst passar för hans-behof, är hvarje stång märkt med siffror, betecknande de 5 olika hårdhetsgraderna. Till ledning för bedömandet af hvårje hårdbetsgrad och dess-användande få vi lemna nedanstående beskrifning: 2,5 utmärker det hårdaste Stål som för närvarande tillverkas. Detta Stål tål endast låg värmegrad, men med försigtighet behandladt, är det för machinfabrikanter af stort värde, då det kan användas till svarfjern, borrar, mindre filar och dylika verktyger för bearbetande af Stål, Jern och andra hårda metaller, hvarvid det länge bibehåller sin skarpa egg. Denna nummer är dock icke passande för mejslar, då den, med anledning af Stålets hårdhot, lätt klyfver sig för hammarens slag; ej heller för gröfre pjeser, som skola härdas, då dessa, såsom förhållandet äfven är med Engelskt Gjutstål, vid härdningen lätt spricka. 3 utmärker äfven hårdt Stål, som dock tål något starkare värme, och kan med försigtighet vällas med träkol; det är användbart för samma ändamål som 2,5 och dessutom till rakknifvar sam: andra skärande instrumenter. Det är dock nästan hårdt för mejslar och spricker äfven lätt vid härdning af gröfre pjeser. 3,5 utmärker ett mjukare och för de flesta ändamål användbart Stål. Det låter lätt välla sig: tager vid riktig behandling utomordentligt god härdning, tillräckligt hård för alla verktyger, och gifver skarp egg. Denna nummer har vunnit stort bifall vid användandet till rak-, täljoch pennknifvar, de flesta verktyger för bearbetande af hårda metaller, såsom mejslar, svarfoch hyfveljern, borrar, gängtappar, filar c., alla slags verktyger för träslöjd, liar samt bergborrar. Det välles lätt tillsammans med jern och lemnar derefter de bästa skärande eggjern. 4 utmärker ett mjukt Stål, som kan vällas och behandlas nästan som jern; det tager god härdning, och är särdeles användbart lill saxar. bordsknifvar, alla sorters mejslar, fjedrar C.; äfven denna nummer kan med stor fördel användas till verktyger för träslöjd. 4,5 utmärker det mjukaste Stål. Det tager dock härdning och är användbar: till alla ändamål der icke skarp egg erfordras. Beträffande bebandlingen af detta Stål, är den för hvarje skicklig smed lätt lärd. Vid härdningen bör endast iakttagas, alt Stålet ej för mycket upphettas; hög brunvärme är tillräcklig F Af alla nummer finnas 4:ma och 2:da Stål: 9:da-stålet kan med fördel användas till de flesta ändamål, der en polerad yta icke erfordras. Dettå Stål säljes på ala ställen, der lager finnas annonserade, till följande priser, då partier af minst en Centner agas: 4:ma-stålet från och med 1 tom fyrkant och upp till gröfre dimensioner, då stycå kena ej öfvers iga 4 Centj Ner i vigbinee in er ee Rdr Rmt 33,50 per Centner; 2:da-stålet af samma dimensioner och i stycken af högst samma vigt. 2. ov 26,25 per d:o; Borrstål för stensprängning, särdeles passande till grufnafvare, af 3,, eller 72 tum med nedslagna kanter 380 per do. Dimensioner under !,; tum fyrkant kunna äfven efter beställning erhållas, emot förhöjdt pris, svarande emot arbetskostnaden. Gröfre stycken ända till 40 Centners vigt levereras äfven af de former och dimensioner som önskas, då ritningar insändas till undertecknade; och bestämmes priset efter den större eller mindre arbetskostnad, som pålägges pjeserne. Lager af detta Stål finnes för närvarande hos nedanståeride personer: Herr F. Öström, Stockholm, JM 49 Skeppsbron: G. Bergström, Fahlun; . Norling, Söderhamn; A. B. Signeul, Hudiksvall ; P. Lundberg, Upsala; G. Sandvall, Jönköping ; G Myren, Ekesjö; Stenson, Uddevalla; . E. Hofstedt, Norrköping ; Axel R Åberg, d:o ; J. A. Nygren, Carlstad; A. Andersson, Köping; C. O. Nysell, Filipstad; J. P. Enander, Borås; M. Hyden, Linköping; P. N: Holm, Landskrona; H. T. Arpi, Lindesberg 8 Guldsmedshyttan; GC. J. Wigart, Örebro Sandbacken ; J. P. Qvensel, Göteborg; F H Köckum; Målmö; E Molander, Motala; . M. Alfort, Örebro; ÅA F. Ericsson, Christianstad; R Ernberg, Carlskrona. Ordres, som insändas till undertecknade eller Hr Grosshandlaren A. T. Starck i Stockholm, skola med största skyndsamhet expedieras. Gefle iApril 4859. Dan:l Elfstrand Komp. rpenan vervvessrrr (Afskrifter.) Undertecknade ha under loppet af ett årtill alla sorters verktyger begagnat så kalladt Bessemers Stål, tillverkadt på Högbo Bruk, och funnit det både i styrka och öfriga egenskaper lika godt med Engelskt Gju:stål. De högre fumrorna af nämnde Stål ega dessutom egenskapen att ätt låta välla sig tillsammans med jern, och göres det derisenom brukbart till alla: sorters redskaper. Äfven hafva vi begagnat nämnde Stål till machindelar, som äro underkastade starkare påkänning och nötning, såsom Pistonstänger, Vefstakstappar och maktpåliggande skrufvar m. m., varföre det på det högsta rekommenderas. Gefle den 23 April 1859. Lindabl Runer. Aut det vid Högbo Bruk af Hrr Dan. Elfstrand Komp. Gefle tillverkade Bessemers Stål vid härvarande Mekaniska Verkstäder blifvit användt till svarfjern, mejslar, ilar och diverse andra verktyger; och att det dervid blifrit befunnet fullkomligt lika godt med det bästa Engelska Gjutstål, som vid samma Verkstäder förut begagnats; det år jag härmedelst till bevis meddela. Gefle och Forssbacka len 28 April 1859. Aug. Lundeberg. Att undertecknade, som varit i tillfälle att förarbeta ett mindre parti af vid Högbo tillverkadt 8. k. Bessemers Stål, unnit detsamma ega alla de egenskaper, som utmärka ett elfritt och godt Gjutstål, intygas på begäran. Eskilstuna den 48 April 1859. , C.: V. Heljestrand. J. C. Heljestrand. Undertecknad; som sedan sistlidne höst vid min Verkstad användt Bessemers Stål af Högbo Bruks tillverkning, ill -Mejslar, Borrar och. Svarfjern, anser detta Stål för lessa ändamål vara fullt. jemnförligt. med Engelskt Gjuttål, äfvensom att det med större lätthet låter sammanvälla sig imed jern, hvarföre det af mig på det högsta