Aftonbladet – 24 maj 1859, sida 2

många enkeqvinnor och många faderlösa små som ä i storligt behof. Tack, Tolle, för de siste orden — jag ville lefva till den dan! återtog Pernilla... Men innan vi lägger oss; så må jag ändtligen sätta ett kors i mors bönebok för den här dagens afton. Sen lägger jag påfågelsfjädern emellan, så att, när jag tar fram boken, det straxt faller opp och ställer mej ditt löfte framför ögonen. S Gör det du, Pernilla, det må du göra så ganska lugnt! Sen går vi till ro, ochimorgon bittida ger jag mej af först till Svartskär, der jag mot hög dagspenning får arbete vid patron Moss nya husbyggnad. : Då får du också godt om bränsle; som jag nock får ta med mej om qvällen. Sen på dagen har jag ett annat ärende att uträtta — men du må inte inbilla dej att detär smugelverk... jag vill nästan tänka mej till att det inte blir något vidare lag i skärgården med den kommersen, sen stor-Olagus gjorde slut pån.s Bara inte bror hans håller oppe kommerssen! — Var det likt sej! . Tuve -är en bedskedlig karl, af gladmodigt lynne. Han bygger väl galeasen färdig och slår sej i rolighet som kapten. Och skulle det vara så somGädda en gång sa, så kunde det inte vare kav omöjligt att det blef kaptensfru också på Mörkön. Men det skulle vara opasserligt och vanvördigt mot mor Britgen att blinka åt det hållet, så länge de första enketårarna rinner i näsduken. (Forts.)