Aftonbladet – 23 maj 1859, sida 4

Hos SAMSON WALLIN ach öfrige bokhandlare 1 riket har nyss utgomamit: Fysiologi för unga fruntimmer, i korta och fättfattliga samtal. Öfversättning från Engelskan. Pris, bäftad: I rdr rut. Innehållande: 1. Hvad tetyder Fysiologi? Hvartill gagnar den? Naturens iagar böra kännas af alla åldrar och samhällsklasser. Helsan, lifvets högsta goda. II Fysiologien lärer-oss att bevara helsan och att förekomukdomar. Huden består af tre lager: den yttre huden, eller sjelfva skinnet, slemhinnan och den inte eller egenta. Utdunstning. Köldens inverkan på skinnet. Skinnet ömtåli, asti späda åren. Dödligheten bland barn, som äro utsatta för köld. II. Försvar för Fysiologien. Qvinonan i de högre klasserna är ömtåligare än qvinnan bland fölket e!ler allmogen. Vatten och grofva handdukar. Vädring af sängkläder och sängkammare. Amerikanarnes araktlåtenhet att tvätta sig. För litet eller för mycket beklädnad; båda dear lika skadliga; Våta fötter. IV. Skinnet suger åt sig; exempel derpå hos en bund. Giftiga utdunstningar insugas genom skinnet. Solsken och dagsljus välgörande för skinnet. Skinnet, känselns organ: Sinnesrörelse inverkar på skinnet. Starka och friska personer mindre känsliga för köld än sjuklingar. V. Naturens lagar oföränderliga och lydnaden derför källan till lycka. Musklerna — Kroppsrörelse; nödvändigast för ungdomen. När är hvilan ingen hvila? Själen inverkar på musklernas spänstighet. Vanskaplighet en följd af veka muskler. Fransosernas återtåg från Moskwa. Anekdot: VI. Emellan själen och musklerna borde finnas likstämmighet. Kroppsrörelse borde afpassas efter krafterna. Trånga. snörlif. Tiden för krvoppsrörelse. Pojkar och flickor uppfostrade som om de hvardera tillhörde skilda slägten. VII. Olika slags kroppsrörelser. Ungdomen öfveranstränger oftast sina muskler. En läkares ;yttrande om nödvändigheten att studera fysiologi. Rida. Målskjutning med; pil och båge Läsa högt. Benen ega tyenne olika beståndsdelar. VIIL Benens blodkärl och nerver. Oupphörlig förvittring, och förnyelse. Benen olika i ungdomen, mannaåren och ålderdomen. Hafvudskålen minskas och förstoras i förhållande till hjernan. Bröstkaviteten, lilen i barnaåren, förstoras i mannaåldern och förminskas åter i ålderdomen. Fysiska och moraliska lagar lika bindande. Sanning. 0 IX. Blodens ömlopp. Lungorna. Röd, arteriel blod. Mörk, venös blod. Lungorna inoch utandas. Lungsot. Äktenskap. Penningar och helsa. Otillräcklig föda skadar;lungorna. Bibehållandet åf deras naturliga form nödvändig. Bröstets fria utveckling. Snörlif. Sorg förorsakar lungsot. X. Syrgas eller lifsluft. Kolsyvegas. Svarta hålet, i Calcutta. Skalden Crabbe. Dålig luftvexsling i kyrkor. Gas. Verkan af dålig eller förskämd luft på friska och starka personer och på sjuklingar. Kroppsvärme. XI. Olika sätt att stärka lungorna: Doktor Fellenborgs skola I Bern. Klättra i berg. Rida. Larmande lekar nyttiga för barn: Förkylnings-lungsot. Nervsystemet oeh-hjernan. Första vilkoret för en frisk hjerna är att den är riktigt formad. Äktenskap. XIL En mors omsorger erfordras 1idigare än man tror. Jacob VI:s försvar för sin feghet. Måpga vansinniga föddes under franska revolutionen Andra vilkoret för en frisk hjerna är riklig tillgång på blod. Svält förorsakar galenskap. Följderna af hjernans overksamhet. Utrikes badorter. XHI Hjernans omåttliga ansträngande. En blick i det inre af hufvadskålen. Skrofulösa barn ofta brådmogna Småbarnsskolor. Exempel på ett brådmoget barn. Amerikanska uppfostringsannaler. Sir Humphrey Davy. Sir Walter Scott. XIV. ,Tiden då hjernan bör öfvas: ej straxt efter måltiden eller: ansträngande kroppsarbete. Morgonstunden bäst. Fattningsgålvor. Deras öfning. Vildar visare i uppfostringskönsten än vi. Begär efter beröm. Välgörenhet. Rättvisa. Ädla och gudfruktiga menniskor lida lika med de elaka, om de förgå sig emot de fysiska lagarna. Sjukdomar böra tillskrifvas oss sjelfva och ej en allgod försyn.