Aftonbladet – 13 maj 1859, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Om rätta påskterminen. Till redaktionen af Afionbladet. Med anledning af den ur Moniteuren hemtade uppsatts af hr.Lecouturier om -svårigheten att bestämma rätta dagen för påskens firande, får man meddela följande: Judarne firade af ålder sin påsk den 14 Nisan, och då frälsarens lidande inträffade dagen efter sedan han med sina lärjungar ätit påskalammet, in-. faller således Kristi död på-den 15 Nisan. Evangelisterna anföra enstämmigt att denna dag var sab-: batsafton, eller dagen före sabbaten, således fredag, enär judiska sabbaten firades på lördagen i vår kristna veckoräkning. Utrönändet af rätta datum. för långfredagen beror således på att finna det år då den 15 Nisan inföll på fredagen. Som judarne begagnade månår; och månaden börjades med dagen efter nytändningen, skulle Kristi dödsdag infallit vid eller efter fullmåne; hvilket fullkomligt öfverensstämmer med den urgamla traditionen, En i början af detta sekel noga utförd astronomisk beräkning af tiden för den judiska påsknytändningen, efter Jeru-. salems horizont, hänförd till julianska eller gamla stilen, visar: att ifrån och med år 26 till och med: år 40 påsknyet blott tvenne gånger inträffat så, att derpå följande 15 Nisan infallit på fredag, nemligen år 27 den 11 April och år 30 den 7 April. Att år 30 i vår vanliga tidräkning är Kristi rätta dödsår kan med många bevis styrkas. Af dessa vill man här blott anföra ett af de kortaste, nemligen kyrkofadren Hieronymi uppgift att apostlarne Petrus och Paulus korsfästes i Rom 37 år efter Kristi död, underkejsar Neros sista regeringsår: Enligt romerska historieskrifvare veta vi med visshet att detta var: år 67 efter julianska tidräkningen; Då från dessa 67 afdragas ofvannämde sedan Kristi lidande förflutna 37 år, återstår således 30, hvilket år således, med stöd af redan anförda uppgifter, kan anses vara frälsarens rätta dödsår, och fredagen den 7 April gamla stilen såsom den dag då hans död inträffade. I sammanhang med ofvanstående kan nämnas: att de sannolikaste beräkningar efter judiska och romerska kronologer angifva datum för Kristi födelse till den 15 Tischri år 4001, som då motsvarade söndagen den 17 September gamla stilen, ehuru julhögtiden af påfven Julius den I:sta i 4:de århundradet framflyttades 3 månader, för att sammanfalla med de romerska saturnalierna, och derigenom gifva dessa en kristlig betydelse. ; E. ÅA. Björkmans R ——— -Danska flottan består af 4 segelskepp med 234 hanoner, 6 segelfregatter med 290 kanoner, 3 skruffregatter af tillsammans 1000 hästars kraft med 128: kanoner, 4 segelkorverter med 72 kanoner, 3 skrufkorvetter: af 820 hästars kraft med 44-kaånoner, 4 segelbriggar med 56 kanoner, 2 segelskonare med 10 kanoner, 1 skrufskonare, 1 kutter, med 6 kanoner, 3 skrufbåtar med 12 kanoner, 2 hjulångare med 46 kanoner, 37 små segelskopp med 134 kano