fritt besluta, synnerligen för det fall, att tysk förbundet skulle gå anfallsvis mot Frankrike En dylik förklaring skall vara afgifven äfve till hansestäderna. å I valtalen visar sig fortfarande stor sym pati för Italien. Lord Hennike förklarade Ipswich, ehuru ban är konservativ, att ha vore öfvertygad, det alla härvarande sympati serade med italienarne och önskade att d måtte vinna sitt oberoende. En engelsk flottdivision har under amira Freemantle afgått till Adriatiska hafvet. Fler med grofva kanoner bestyckade fregatter had blifvit sända till Gibraltar och Malta. Amira litetet påskyndar rustningarne. Franska regeringen låter i England bygg: fartyg och maskiner samt uppköper kol oci skeppsförråd af alla slag. Häftiga stormar hade i Kanalen och irländsk: sjön förorsakat betydliga olyckor. I Newcastle ligga flera österrikiska fartyg som ej våga sig ut, emedan en fransk ör logsångare ligger vid mynningen af Tyne. I Limerick hafva valen ledt till blodig: uppträden. Telegrammet derom af den 8 den nes har följande lydelse: Vår stad befinne sig i en fruktansvärd jäsning. Stora militär och polispatruller tåga genom gatorna. Ovä sendet börjades kl. 6 med stenkastning mo polisen. Derpå upplästes upprorslagen oct gafs eld på folket. Två dödades och fem så rades. Man fruktar vidare våldscener. Generalen sir W. Codrington, förr befälhaf vare på Krim, har blifvit utnämd till guver nör i Gibraltar. Lord Elgin har på hemvä gen från Kina ankommit till Suez. Matematikern och fysikern dr D. Lardne har aflidit, 66 år gammal. TYSKLAND. I preussiska andra kammaren yttrade sig utrikesministern återigen den 5 dennes om den politiska ställningen. Han beklagade krigets utbrott. — Preussen, fortfor han, fullföljer likväl sitt mål, nemligen att vaka för Tysklands säkerhet, för de nationella intressena och upprätthållandet af den -europeiska jemvigten.. — Derföre hade armen blifvit försatt i marschfärdigt skick. Finansministern föreslog derpå, att ett lån på 40 millioner thaler mätte beviljas och för den händelse att mobilisering skulle blifva nödvändig, tillkännagaf han att regeringen skulle föreslå 25 procents förhöjning för ett år på inkomstskatten, klass-skatten samt slagtoch mäldskatterna. Prinsen-regenten har vid en militärrevy talat till de församlade officerarne och uttryckligen framhållit det allvarsamma i ställningen för ögonblicket. Pass utlemnas numera icke åt sådana preussare, som äro pligtige att göra militärtjenst. Preussiska regeringen har beslutat skicka generallöjtnant v. Willisen i en extra beskickning till Wien. Bayern. Enligt Neue Minchener-Zeitung skall konungen hafva vid en ordensfest gilvit flera kavaljerer rättighet att hvar som helst tärklara, att Bayern icke skall förblifva neutralt i det utbrustna kriget, att långsamheten i de hittills företagna rustningarne vore en följd af en annan tysk makts hållning; men att nu skulle det rustas så mycket kraftfullare. Nassau. Prins Nicolaus kommer att ingå i österrikiska armån; det heter, att han såsom nassauisk officer skyndar såsom frivillig till striden för Tysklands oberoende dit, der denna strid först har börjat. ÖSTERRIKE. Från alla kejsarrikets provinser förmäles, att frivilliga i tusental strömma till fanorna och bilda särskilta regementen. ITALIEN. Uti en officiel bulletin från krigsteatern af den 4 dennes, uppgifves att ingen egentlig aktion ännu hade kunnat komma i fråga, emedan de båda fiendtliga bärarne å ömse sidor koncentrerade och orienterade sig. Enligt telegrafunderrättelse fråu Turin af den 6 dennes hade en österrikisk truppstyrka, som framryckt öfver Sesia ända till Trino, nödgats draga sig tillbaka till Vercelli, sedan den bromateriel, hvilken österrikarne ämnade begagna, för att slå broar öfver Sesia, mellan Candia och TerraNova, fallit i sardinarnes händer. Uti Vercelli hade de utskrifvit en krigsgärd af 300 000 francs, samt indrefvo öfverallt, der de tågade fram, betydliga reqvisitioner af lifsmedel och foder. Vid en rekognoscering, som österrikarne företagit den 3 om aftonen, då de slagit broar öfver 2 Pogrenarj hvarefter de framryckt mot Tortona och Voghera, hade de förstört jernbanorna och telegraflinierna samt uppbränt 7 hvalfbågar af Scrivia-bron. Men den 5 hade de åter nödgats gå tillbaka öfver Po vid Gerola, i närheten af Cornale, och förenat sig med österrikiska hufvudkåren på venstra Po-stranden. Enligt en telegrafdepesch af den 7 dennes från Bern, skulle marskalk Canrobert hafva uppgifvit besättandet af Doralinien och dragit den der uppställda styrkan af 25.000 man till Casale. Canrobert skall hafva tagit sitt högqvarter uti Alessandria och leder derifrån de allierades operationer. Fransmännen berättas hafva förvånats öfver den osäkerhet, zom utmärkte general Gyulays rörelser, och man ville till ochmed veta, att fältmarskalk. Hess icke gillat Gyulays anfallsplan. Gyulay skall ej förr hafva såsom öfverbefälhafvare kommenderat någon armå; Vid Mortara hade en skärmytsling egt rum mellan österrikiska kävalleriet och de flygande sardineka rytterikolonner, hvilka blifvit qvarlemnade mellan Ticino och Sesia. En sardinsk sqvadron hade med lejonmod kämpat mot tre österrikiska sqvadroner och slagit dem på flykten. Sardinskebefölhafvaren, markis Colli, hade vid detta tillfälle råkat i personlig strid med österrikiske befälbafvaren och nedsablat honom. Den lombardiska ungdomen strömmar i stora massor till sardinska lägret. De,kårer af fri