Alexander von Humboldt. (Slut fr. tisdagsbladet.) Beskrifningen öfver Humboldts och Bon plands resor i Amerika utgafs i Paris unde den gemensamma fiteln af Voyages dans Vin terieur de VAmerique meridionale, dans les an nees 1799—1504, par le baron Alexandre d Humboldt et Aime Bonpland, i sex afdelnin gar, och är förmodligen det största praktverl som någonsin utkommit. Också begyntes ut gifningen 1810 och sista häftet utkom förs 1840. Sjelfva texten innefattar 11 band stor qvart och beledsagas af en mängd planch band i folio. Första afdelningen utgör sjelfva Ttesbeskrifningen, i 4 qvartband, jemte en geografisk och en pittoresk atlas i folio, den semare ensam innefattande 69 kolorerade plan. cher (vues pittoresques); 2:dva afdelningen zoologi och komparativ anatomi, 2 qvartband: 3:dje afdelsingen politisk beskrifning öfve spanska kolonierna, 2 qvartband och 1 atlas i folio; 4:de afdelningen astronomiska, trigonometriska och barometriska observationer. mätningar och beräkningar, 2 qvartband; 5: afdelningen fysik och geoologi, I qvartband: och den 6:te afdelningen botanik, 16 folioiband, innehållande 1,226 plancher. Efter återkomsten till Europa vistades Humboldt många år i Paris, men gjorde under tiden åtskilliga utflygter på Europas öfriga fastland och till England, alltjemt sysselsatt att 4 förening med samtidens öfriga utmärktaste vetenskapsmän anställa forskningar och för:sök äfvensom med utgifvandet af särskilta :skrifter. När han år 1818 vistades i London. :skall ett honom af de förbundna makterna saffordradt utlåtande öfver de sydamerikanska folkens politiska förhållanden ha föranledt erIkännandet af dessas sjelfständighet. Ändtligen återvände han år 1826 till BerTin, der ban om vintern 1827—1828 höll föredrag för en talrik samling, hufvudsakligast ur de högstförnäma sällskapskretsarne, öfver fysisk verldsbeskrifning — det var ett slags ouvertyr till hans Kosmos. Men följande året ;1829, befanns han åter på en långresa, i sällskap med Ehrenberg och Rose; och denna :gången österut — till Ural, Sibiriens kinesi:ska gräns, Altai, kalmuckstepperna, Kaspiska coch Svarta hafven; en färd om 2.142 geosgrafiska mil. Rese-sällskapet bade i NischneiNowgorod förökats med två yngre naturforsskare, grefve Polier och mineralogen Schmidt från Weimar; och då Humboldt vid anblic:ken af Urals geognostiska förhållanden anmärkte likheten mellan dessa och diamant! lagren i Brasilien samt ansåg fynd af diamanter sannolika äfven i Siberien, lyckades Polier och Schmidt att, innan resans slut, upptäcka de sedan så bekanta siberiska diamantlagren. Nya, på band och plancher rika verk. innehållande Humboläts och hans resesällskaps asiatiska upptäckter, voro frukten af denna resa. De sextio åren, som Humboldt nu hade uppmått, hindrade honom ej att återkomma till sina forskningsresors första mål, södra Asien, och framförallt Himalaya; men vid ett öfverslag öfver hvad som ännu återstod honom att sordna till allmänt gagn af hvad han redan ihunnit insamla, fann ban, att den längsta lefmad han möjligen ännu kunde påräkna skulle iblifva fullt upptagen endast dermed; och han :afstod således, ehuru med ofta röjd saknad, från den omedelbara kännedom han önskat :sig om Ostindien. Humboldt var ledamot af alla lärda samfund, som med afseende på deras föremål kunnat hitta någon rimlig anledning att invälja honom; och när han stundom uppträdde vid hofvens fester, var det ett särskilt studium för hans kammartjenare att för hans statsdrägt sammansätta någon vid tillfället lämplig och måttligt prålande konstellation af de många storkors, kraschaner och stjernor, som funnos matt välja på i baronens, öfverkammarherrns och werkliga geheimerådets äfven i den vägen rika samling. Emellanåt sågs Humboldt högst enkelt klädd; och i den lille liflige och språksamme gubben kunde ingen obekant ana den djupe tänkaren eller den mångertarne forskaren, och ännu mindre den högättade hofmannen. Så välvillig och förekommande han va: emot alla som närmade sig honom, tvangs han likväl, i tankan på den tid han behöfde, för så många ännu oafslutade arbeten, att till mottagande af besök blott anslå ett inskränktantal fimmar i veckan; han var ändå oupphörligt öfverhopad af främlingar, och icke blott af vetenskapsmän, som hade upplysningar att be: gära eller meddela, utan ännu mer af nyfikna. som önskade beskåda honom, likasom de be: skådat bildstoden af gamle Fritz; men allra värst af turister, aom icke ansågo sig ha full— — ÄÄ korta ord och stela ude! Endast Thor