Grönvall hade såsom passagerare åtföljt Skåne; uppgick strax efter sammanstötningen på däck och fann det mötande fartyget vara ett ångfartyg, derå vittnet icke sett någon annan lykta än en topplaoterna, lysande med hvitt sken; hade någon lysande lanterna funnits å Cimbria 1å den sidaffjsom var vänd mot Skåne, hade vittnet mäst se samma lanterna, belst fartygen då varit på blott 20 alnars afstånd från hvarandra; vid vittnets ankomst på däck hade Cimbrias förstäf varit riktad mot Skåne, dock så att det förras hela vensira sida syntes. Hr Grönvall intygade vidare: att han sett Cimbria sjunka omkring 20 minuter efter sammanstötningen, s dan befälhatvaren och större delen af öfriga personer, som åtföljt fartyget, blifvit tagne ombord på Skåne att han derfter hört kapten Lyth yttra till befälhafvaren å Cimbria, Engel, att denne förfarit oförsigtigt derutinnan att han, då fartygen varit hvarandra så nära, låtit Cimbria gå med full maskin, hvartill Engel svarat, att han gjort detta i afsigt att hinna förbi för om Skåne, deremot kapten Lyth anmärkt, att om Engel manövrerat så som han, hade sammanstötningen ej inträffat. Lundström hade, efter sammanstötningen, jemte en skeppare vid namn Holmberg, uppkommit på däck då Cimbria befann sig i sjunkande tillstånd, och hade lika litet som Holmberg, enligt hvad denne vid tillfället yttrade, funnit någon annan lykta på Cimbria synlig än topplanternan, hvaremot alla tre lyktorna å Skåne varit lysande. Vittnet hade sedermera hört kaptenerna Lyth och Engel samtala, dervid den förre yttrat förtrytelse deröfver, att Engel ej haft lyktorna å Cimbria lysande. Vädret hade varit klart, då vittnet uppkommit på däck; huru det varit derförinnan kunde vittnet ej upplysa.