Aftonbladet – 9 maj 1859, sida 3

ET RN gl od IOGT VI fa TE rn ET TRNEI INT 3 INET SRA -ideraf den 2 Maj på telegrafisk: väg. blifvit anbefalld att lemna Paris. . Då markis de Banneville afreste från Wien, ställdes de i Österrike qvarblifvande fransmän under ryska beskickningens beskydd. Österrikare i Fratikrike stäldes deremot utider beskydd af Hollands minister i Paris. Storhörtigen af Toscana hade den 2 Maj -lankormit till Wien och bor tillsvidare på Schönbrunn. I Wien och provinshufvudstäderna herrskade vid början af denna månad, om man I får tro Börsenhballes wienerkorrespondent, mer än någonsin hänförelse för kriget. Öfverallt belägras värfningsbyråerna för de volontärbataljoner, som skola utrustas af stadskomImunerna, utaf unga stridslystna, som vilja tåga emot de hatade napoleonska skarorna. II Wien och Prag bildas frivilliga jägarebatalTjoner och i de ungerska städerna husardivisioner. 1 En österrikisk hjelpkomitå har bildat sig för att med hjelp bespringa de sårade och Isjuka. I spetsen för densamma stå en mängd f förnäma personer, såsom furst Adolf von I Schwarzenberg, furst Josef Colloredo-MannsI feld, grefve Ernst Hoyos-Sprinzenstein, grefve I Ludvig Breda, grefve Rudolf Wrbna m. fl. Från alla håll anmälas penningebidrag till Tkriget. En galizisk adelsman skickade 100 I dukaker till belöning åt de soldater, som först bemäktiga sig en anspänd fransk kanon. Åtskilliga af dessa gåfvor sägas vara ganska betydliga, och några utfästa ansenliga regelbundna bidrag för hela kriget.: Adeln i hertigdömet Schlesien bar erbjudit sig att frivilligt och utan betaming tillhandahålla armåen dugliga tjenstehästar. Den nya kommunalförfattningen skall icke hafva gjort på långt när så godt intryck som man väntat. Kommunalförbållandena hafva nemligen icke, oaktadt de många paragraferna, blifvit slutligen ordnade. Invid staden Schättenhofen i Böhmen har en förfärlig olycka inträffat natten efter påskdagen. En rosenkransförenivg skulle i procession, 2000 man stark, begifva sig. öfver Wottavabron för att i en strax utanför staden befintlig kyrka tillbringa natten under vaka och bön. När spetsen af processionen kommit ötver bron, stannade man för att vid ett der befintligt kapell utöfva stationsandaktv, till följd hvaraf en sådan massa menniskor. packades på den till en del af trä byggda bron, att denna rasade och flera hundrade störtade ner i Wottava. Till all lycka hade denna för tillfället ovanligt lågt vatten, så att en del kommo derifrån någorlunda oskadade, men följande morgonen räknade man emellertid 51 döda och 20 illa skadade. Bron hade varit i godt stånd, men ej beräknad för en sådan tyngd, som denna gång samlades på densamma, och som beräknas bafva utgjort 1900 centner. ITALIEN. De franska trupperna begagna vid sitt idryckande i Sardinien. följande pass för att öfverstiga Alperna, Det. nordligaste och besvärligaste af de tre Alp-pass, hvilka stå. till fransmännens disposition, är passet öfver Mont Cenis. Det är endast under bögsommarn fritt från snö. Vid Susa slutar detsamma vid den till Turin förande jernbanan, samt vid Modona vid den bana, som går till Chambery Den kär, som tagit denna. väg, har framryckt från Grenoble. Vägsträckan från Modona till Susa kan knappast passeras på en dag, Den andra armekåren under Canrobert framryckte från Briangon och öfverskred passet Mont Genevre, som har en höjd af 5800 fot. Här är anlagd en förträfflig väg, som är mindre besvärlig än den, som går öfver. Mont Cenis. Den tredje kåren, under Baraguay d Hilliers, framrycker från Nizza öfver Hafsalperna, hvilka sträcka.sig mellan Ligurien och Piemont. Den tager vägen genom passet Col di Tenda, som har en höjd af 5600 fot. Äfven bär är en farbar väg anlagd. Dessa tre vägar sammanlöpa vid Turin, hvarifrån fransmännen hafva ställt sig i förbindelse med de från Genua anryckande franska trupper, äfvensom med piemontesarne i Alessandria. Rörande afbröttet uti österrikarnes framryckande på sardinskt område berättas följande uti en korrespondens från Wien af den I dennes: De förstå offensiva rörelserna af den österrikiska hären hade verkligen börjats den 27 April, men efter förloppet af några timmar hade general Giulay fått en telegräfisk order. att stanna. Orsaken härtill var att engelska kabinettet den 27 tllkännagifvit i Wien, att ännu ej allt hopp försvunnit att förmå franske kejsaren antaga det Cowleyska förslaget; Men den 28 om förmiddagen inlopp! dock från London ett definitivt afgörande telegram, enligt hvilket Napoleon tillbäkaävisat de engelska förslagen. Samma dag uttärdades det kejserliga krigsmanifestet och order expedierades genast till grefve Giulåy att på nytt börja operationerna. I följd af detta afbrott hade emellertid general Giulay varit nödsakad att antäga en förändrad opöerationsbasis. Iyvilket synes af en österrikisk armåafdelvings öfvergång öfver Ticino vid Pävia: Äfven har den österrikiska operationsarmen, hvars antal man i början u pskattade till 120:000 man, nödgats draga till sig-ansenliga förstärkningar, i följd af de stundligen starkt tillväxande franska stridskrafterna på piemöntesiskt område. Som fransmännen tillika Häde kasta betydliga kavallerimassor in uti Piemont, så skulle äfven skyndsamt från Wien äfsäns das? flera husarregementen till krigsskådeplatsen. SN gt en den 3 dennes i Wien offentligsläksom jag, cber Gud välsigna dig; mitt barn... Spring nu och se åti den lilla käl:aren, som jag bar qvar från gammalt, om dör icke fins ett par buteljer bästa champanj, — Isupponerar att der inte skall vara alldeles tomt. Medan Majken gick att hörsamma sin fårs