Aftonbladet – 7 maj 1859, sida 3

— En irländsk jurydomstel. I England och Irland är, såsom bekant, enstämmighet bland jurymän nödvändig, för att deras mening skall ega giltighet. Kan denna enighet icke uppnås, blifva jarymännen instängda så länge, tilldess de stämma öfverens eller en af dem förklarar att han känner sig sjuk. Då skickas läkaren till honom, och intygar denne, hvilket i sådant fall nästan alltid sker, att en af jurymännen hotas med ett feberanfall, blif juryn frigifven. En sådan tilldragelse egde nyligen rum Belfast, hvarvid följande underhållande scen i domsalen försiggick. : Juryns president hade besvärat sig öfver att juryn blifvit illa behandlad, och i följd deraf anmärkte domaren att ban sökt inhemta upplysningar i saken och hyste den åsigt att allt blitvit gjordt som under dylika omständigheter kunde göras. Presidenten: Mylord, juryn anser blott, att den under förliden natt blifit otillbörligt behandlad. Öfversheriffen: Jag har hört att en juryman begärt en kortlek. Presidenten: Jag tror icke att en sådan begäran af juryn blifvit framstäld. Domaren: Gentlemen, ni måste känna, att en sådan anhållan om kort icke kan beviljas. Flera jurymän försäkra att de icke begärt några kort (skratt . Öfversheriffen: Mylord, domstolens husvärd har inintygat detta (skratt). Han påstår att några af jorymännen fordrat en kort!ek, Presidenten: Detta är icke fallet, och jag hoppas att ers herrlighet låter hemta husvärden. Domaren: Det vill jag göra. Hemta hit husvården. Efter några mivuter träder denne värde person under allmän munterhet in i salen. Domaren: På hvilket sätt blef förliden natt, eligt sheriffens anvisning, sörjdt för juryn. Husvärden: De bekommo det bästa rummeti tingshuset, mylord. Jag förde dem till storjuryns sal, der hade de två brasor och dessutom ett stort sofrum. Domaren: Hvilka förfriskningar erbjöd ni dem. fusvärd n: De fingo ett stort stycke kokt oxkött, mylord, hvaraf de förtärde 17 (skratt), också erhölla de vin efter sheriffens anvisning. Domaren: Och -huru var det med nattlägret. Husvärden: Jag gaf dem hvad jag hade, mylord. De fingo fyra ylletäcken, två hufvudkuddar och en madräss.