Aftonbladet – 5 maj 1859, sida 3

har någon kallelse — ty eljest hade han naturligtvis från början beträdt den. Han har visserligen varit ett underordnadt biträde åt Hjelm, men det är vänskapen .som har satt.i gång. den rörelsekraften, och-tiden, han.egnade deråt, var-den som :tjensten -lemnade öfrig. Men sjelf har: Gudmar icke det slågs geni, som ligger åt handeln. Han har ej hufvud för spekulationer. Nå, hvad fan har ban mig; tillsvärfar för, om ej för att få hufvud ? Jag troro, inföll kapellpredikanten, litet smått stucken, att du nästan underkänner son mins förmåga. Utomdess har dufått. så mycket hufvud, att du kan ge honom goda och kloka råd. Brors ord är vishetstall återtog Moss, på nytt lifvad. Han: kunde min själ ej få böttre. läromästare .... Men en gammal slug räf låter icke lura sig — dotter min har andrå skäl, supponerar jag. Det är ordet. Ja,. pappa, jags har flera skäl. Gudmar skulle troligen om han just nu —-då utnämningen är afgjord och nära för handen — öfvergåfve sin bana, någon gång komma att ångra: det... och Hvilken börda, blefve ej detta för migl! Ångra — ångra sig att han öfvergett tullkammarn för sitt eget kontor; med-Moss till svärfar och Hjelm, hans :egen hederlige vän, till kompanjon ... då skulle han ju vara dårhusmässig, just soni bror sade i går... eller också är det du som är dårhusmässig. Tala klokt eller låt oss lemna alltsammans Ja, pappa, det röstar jag för. Det vill säga att du sjelf och frivi ligt afstår från all vidare förbindelse med Gudmar — men den, som förstår. sig .på-qvinnor, den, supponerar jag, förstår sig på mer än alla slags språk. både i stjernor och skrifter, fåglas;