Aftonbladet – 2 maj 1859, sida 3

att landets försvar icke kommer att börjas vid gränserna, utan vid de inre flodlinierna, der flodernas stränder utgöra ett slags inre bollverk. Sardinska armån skall kämpande draga sig tillbaka till fästningarne, för att gifva franska trupperna tid att-anlända. Först sedan detta skett skall sardinska hären gripa till offensiven. Turins nationalgarde har dagliga öfningar, för att kunna kämpa vid sidan af armån, i händelse österrikarne, genom en djerf rörelse, skulle anrycka mot-floden DoraBaltea, omkring 2!, geografisk mil från Turin. Befästningsarbeten utfördes vid denna linieaf öfverste Menabrea. Högskolorna hade blifvit -tillslutna, emedan studenterna nästan mangrant deltaga uti landets försvar. ;Konung Victor Emanuel skall personligen kommendera sardinska hären. Konungen åtföljdes till bataljfältet af sin ende son, prins Humbert, som knappt är 15 år gammal. Enligt en telegrafdepesch från Paris af den 27 April hade franska trupper redan denna dag förenat sig med sardinska hären framför Turin vid Dora Baltea. Ett -helt .detachement-af Modenas trupper, hvilket var förlagdt nära piemontesiska gränsen, hade med pick och pack gått öfver grän sen: och förenat sig med sardinarne. Sedan den genom telegrafunderrättelser redan kända revolutionen i Toscana. blifvit utförd; hade sardinske generalen: Ulloa; som nyligen af piemontesiska regeringen anförtroddes. kommandöt öfver de frivilliga, blifvit af Toscanas provisoriska regering utnämd till högste befälhafvare öfver toscanska hären. Innan armåns resning utfördes, hade dess högsta officerare; -såsom deputation från hären, begifvit sig till storhertigen, för att af honom fordra afslutande af-ett förbund med Sardinien. Storhertigen rådfrågade fursten af Corsini, prins saf -Lajatico. Denne svarade, att störhertigens abdikation -vore oundgängligt vilkor för ett. förbund med--Sardinien. Storhertigen förklarade, att detta vilkor vore oantagligt, och att han föredroge att afresa med hela sin familj, hvilket äfven genast verkställdes. Från Neapel berättas, attett oerhördt elände skall råda uti den-af jordbäfningarne förlidet år svårt bemsökta provinsen Basilicata: Engelske-vicekonsuln, hr Major, hade företagit enresa dit i välgörande ändamål; samt bland deinödlidande utdelat en utomlands insamlad summa af 10,000 ducati (nära 30,000 rdr rmt). Enligt -hans! uppgift voro omkring 120,000 menniskor försänkta i den djupaste nöd, utan bostad, kläder och föda. i RYSSLAND. Från Kaukasus förmäles, att några skärmytslingar eget rum mellan ryssarne: och Schamyls trupper, vid floden Laba, hvarest öfverste Lichutin öfverföll en aula. Ryssarne blefvo tillbakaslagne, med en förlust af 26 döda och 104 sårade; Så lyda sunderrättelserna öfvör Petersburgs Till:-Konstantinopel hade: deremot underrättelser ingått från tscherkassien, enligt hvilka ryssarne lidit ett stort nederlag och 280 ryska dragoner blifvit tillfångatagna. De: slagne ryssarne drogo sig i största oordning tillbaka mot Svarta bergen; ochförlorade ytterligare mycket folk under denna flykt. En. stor del af ryska artilleriparken föll i tsceherkessernas händer. : Då ryssarne ankommo till foten af Svarta Bergen, voro dessa redan på det sätt besatta af tscherkesserna, att ryssarne. ej kunde förse sig med ved från skogarne, utan nödgades nyttja sitt hö till-bränslej under den stränga kölden. Som starka snöfall inträffat, hade ofantliga snödrifvor hopat sig och voro ryssarne till stort hinder under deras rörelser. .Ryssarnes förlust uppskattades till flera tusen man. Äfven tscherkesserna räknade flera hundra döda och sårade. Naiben fick en häst dödskjuten under sig och blef lindrigt sårad i venstra armen. Ungraren R. Romer, en f. d. österrisisk artilleriofficer, hvilken organiserat naiens artilleri och vid detta tillfälle ledde less rörelser mot ryssarne, utmärkte sig högigen... under drabbningen, och man gifver nonom berömmet, att hafva hufvudsakligast vidragit till tcherkessernas lysande seger. ; MONTENEGRO. Uti Montenegros bergstrakter förberedes en llmän väpning: Furst Danielo :har sändt igenter till: Konstantinopel, för att uppmana la montenegriner, som vistas i Orienten, att itervända till hembygden, emedan. denna heöfver dem. Dessa agenter voro försedda ned penningar i öfverflöd; för att förse de bemedlade med: erforderliga medel för hemesan. -Montenegrinska statskassan synes såedes nu vara väl försedd med mynt. Antaet af dessa i Turkiet vistande montenegriner berättas uppgå till 3000 personer. Rättegångsoch Polissaker. Notärien Nordqvists död å Danviken. Amngåandea danna tilltragalse har ntate Klf.