Aftonbladet – 27 april 1859, sida 2

ETT KÖPMANSHUS I SKÄRGÅRDEN). ROMAN i I ENHILIE CARLER. Man kunde sedan arrangera som brukligt var. Men han teg och grubblade. Så gjorde han äfven då kommissionshandeln försvann: och alla stora affärer som skuggor ilade förbi honom: Och nu, då våren var kommen och hans. magasiner och lastageplatser i det närmast stodo tomma, teg och grubblade han ännu. En cession kunde icke i hans ögon blifva ett blott och bart ;changemang i affärerna. Tvärt deremot blefve den ett slag för alla hans förhoppningar...... Man kunde hafva trott honom ha varit född för århundraden tillbaka — så stränga voro hans köpmansbegrepp: So a j Nu hade handeln nästan sjunkit neå till blott och bart bodhandel, och kontorsgöromålen upptogo ej mycket mer tid än den, som åtgick för att genomläsa och besvara päminnelsebrefven, i afseende på hvilka det mer och mer öfversteg all. tänkbar rä nekonst att gifva brefskrifvarne förhoppning om nägon solid valuta. Majken fick icke vidare besöka kontoret, då hon kom till Svartskär, och hon ansåg det vara bättre att lemna den skygge mannen åt sig sjelf än att förespegla bonom några förhoppningar, som ej egde utsigt att realiseras — ty att nu tänka på någon ytterligare hjelp från hennes far kom aldrig ett ögonblick i kennes tankar. Hon led dubbelt, emedan hon ingenting mer förmådde. Gudmär hade under vintern troget hållit ut 7 Se A. B. nig 1-—47, 49—58, 61—81, 83—94.