Aftonbladet – 21 april 1859, sida 3

ag PRESS OT. TSAREN An GEUSIREITska konsulathuset, hvilket blifvit omringadt af trupper, hvarefter regeringen hos amerikanske generalkonsuln i Valparaiso fordrat deras utlevererande. Könkurrensens följder. En. afton, helt nyss, hade jag slutat läsa Aftonbladet. Jag hade sett att kriget ärmu icke var afgjordt, och skulle derpå lägga mig lugnt att sofva. Just.vid det att jag sköttidningen ifrån mig, föll blicken på några fetstilsrader bland ångbåtsannonserna. De innehöllo följande tillkännagifvande: ? Af förekomne anledningar underrättas allmänheten härmedelst, att ångfartyget Westerås, de dagar annat fartyg täflar, emottager såväl passagerare som fraktgods till billigare priser än detta kan erbjuda.? Detta syntes mig ganska lockande. Om jag bara hade haft någon anledning att resa till Westerås! Det skulle då kunna vara en, — att t. ex. få höra biskop Fahlerantzs allra senaste ordlek. Innan jag hunnit af häpnad öfver det billiga priset på ångfartyget Westerås släppa bladet ur handen, varseblef jag några hka feta rader ett stycke under de ofvan anförda... De lydde så: ?De dagar ångf. Westerås täflar, emottager ångf. Westmanland så passagerare som fraktgods till billigare priser än hvad som fordras å ångfartyget Westerås. Medan jag sökte göra klart för mig till hvad pris man skulle erhålla en biljett å Westmanland, när Westerås säljer biljetter billigare än Westmanland kan erbjuda, och sistnämde fartyg ändock mottager passagerare till billigare pris än hvad som fordras å Westerås — somnade jag. Det blef morgon. Jag steg upp, kastade en blick uppåt himlen, som var klar, och en annan ned på klockan, som var bara half sju. Om jag skulle fära till Westerås — för gurkornas skull, om icke för ordlekarnes. Dessutom ett så -billigt pris och en så vacker dag och den friska sjöluften! Jag far bestämdt: Jag klädde mig, med: särskilt afseende på den friska sjöluften, som kan göra endervid ovan sjuk. .: Jag gaf mig å väg öfver Norrbro, der: strömmen lekte i solljuset och trottoiterna. voro rena och inga vagnar bullrade, och det var nästan så stilla som en söndagsmorgon på landet, Jag kom till Myntgatan, som deremot aldrig är ren och aldrig kan gifva något intryck af frid, med polisen å ena sidan och Urvädersgränd midt emot; men som dock vunnit ansenligt i utseende, sedan hr Zanoni och flere putsat upp husen på södra sidan. Så kom jag till Riddarhustorget, som kunde vara ett det lilla vackraste torg i verlden, om det icke hade omkring sig Geijerska huset, som hållerpå att rifvas, Bergstrahlska huset, som borde rifyas till hälften eller ock påbyggas, Michaelsonska huset, söm bildar en spetsig vinkel, Riddarhuset; som står på klena fötter och är rödt — utanpå, och Riddarhusets materialgård, som är grå både innan och utan. ; På Riddarhustorget stannade jag: Westeråso eller Westmanland — det är frågan. Jag beslöt försöka den närmaste och gick ned till Riddarholmskajen. Hvad kostar en salongsplats till Westerås? frågade jag Westmanlands styrman. Tre riksdaler. , Åh, det är alldeles för mycket. Färtyget har ju annonserat att det tar emot passagerare för billigare pris än Westerås.n Nå två och en half då. Är det billigaste priset? Ja, det är ju så godt som hittadt. Jaså, då går jag till Westerås.n Och till Westerås, gick jag. Det ligger vid Kornhamn, hvilket är en stor olägenhet för det fartyget. Hvad kostar en salongsbiljett till Westerås ? frågade jag -styrmannen. Tre riksdaler. Bah, styrman på Westmanland vill lemna den; för två och en half., Ja det är ju — — — (jag mins icke riktigt hur många underjordiska väsenden) att le säljer biljetter för sådant röfvarpris. Men let gör detsamma: vi ska gå under dem Herrn skall komma med för 2 riksdaler. z Två riksdaler! Men Westmånland har annonserat att det mottager passagerare till. biligare priser än som fordras på ångfartyget Westerås, Således går jag tillbaka. En banko kan herrn väl ge ändå! Man kall väl inte gå för inte heller. Jo; det har jag lust att försöka. När jag kom till Westmanland andra gången och berättade för kaptenen, att man på Westerås ville taga mig för 1 rdr bko, blef van arg som en gammal sjöbjörn. i Det fördömda Westerås, som-lägger sig i vår linie och skämmer bort priserna. Men a mig fan ska det icke gå under. Vill herrn följa med för inte?, Jag såg uppåt Riddarholmskyrkan. Klocan felade fem minuter i 8. Tack för anbudet, men eftersom Westerås var annonserat att det tar emot passagerare vå billigare vilkor än något täflande fartyg can erbjuda, så tänker jag att det vill hålla imma som jag. väntat mig att få den. bitter. ru Hjelm mötte mig som om hon på för iand vetat allt hvad jag lidit för. denna olyck: