Aftonbladet – 20 april 1859, sida 2

ma rättigheter till så väl den ekonomiska som moraliska utvecklingen af det hus, som de byggt tillsamman ... Just den hustru, som har en tillbörlig aktning för sig sjelf, har det också för: sin make och viker gerna för hans åsigter ena gången, liksom han den andra viker för hennes, om de äro värda att ändra hans öfvertygelse. Men utom denna jemkning blefve giftermålet ej ett sant äktenskap. Och den mannen, som fasar för den förnuftiga hustruns råd och tänker och tror sig deraf vara nedsatt, han nedsätter i stället sig sjelf, henne och hela denna visa och höga inrättning, som benämnes en äkta förening. vÄlskade Majken, i allt hvad du sagtråder klarhet och sanning — men jag har ju ej gjort mera än ett enda undantag., Deri ligger det, då jag deremot gör intet undantag., Men:.. Vänta... En hustrus råd förbinder ej mannen att följa det, och tvärtom. Förnuftetsåväl:å ena som andra sidan pröfvar. Ochiantingen: du är tulltjensteman eller köpman; skulle du i hvilketdera fallet som helst kunna höra din hustrus tankar. Men då en man i ett hänseende tycker det vara nödvändigt att stå så oberoende att hustrun ej når honom, torde det andra icke länge låta vänta på sig. Efter det andra kommer det tredje och så omärkligt, det ena efter det andra, tills hans sjelfständighetskärlek. öfvertygat honom att mannen i allo är en makt, som ej bör tåla någon bredvid sig. Med dessa principer, som du ej nu eger utbildade, men som du en dag möjligen tillegnat dig, tycker jag mig se mera begrundansvärda hinder för vårt giftermål än något af de pappa uppställt. O, du tänker ej nu på hvad du säger — så grymma och bittra ord kunna ej öfverlagdt uttalas. r Jag tänker alltid på hvad jag säger. vOch det är du... du som talar! Mina -ord,, Gudmar, inneburo ingen grymhet. Du kan.tro min försäkran, att.de ej uttryckte tusendelen af den smärta, som dikterat dem! Nej, jag måste drömma en förfärlig, en osalig dröm bh 3