Aftonbladet – 19 april 1859, sida 2

ETT KÖPMANSHUS I: SKÄRGÅRDEN); ROMAN AF EMILIE CARLEN 12 KAPITLET. fora kontrollören höll på att gå öfver bord. En -half. timma efter detlilla sällskapets hemkomst till Svartskär sutto i Majkens förmak, framför den snart nerfalnade brasan, den unge jagtlöjtnanten och hans yäna mö. Na, min Gudmar, skall jag sätta din kärlek .på ett stort prof — kanhända möjligen för stott. För stort? Kan du det, min dyra Majken ? Ack,.om. du svarade så, äfven sedan du hört hvadjag-ärnar säga! Jag. vill dock icke med minsta ord klandra dig, om du ej ingår i minasideer.. Men ett vill jag på förhand erinrö dig, att du noga öfverväger hvad jag lemnar dig att öfverväga. Jag iruktar att det är hela hoppet om vår jordiska förening som du för alltid släpper ifrån: dig, ifall du ej Kan bestämmå dig för det jag här i sinnet. Ack, älskade, att. du har hjerta att börja så der högtidligt! Låt mig en stund få vara ostördt lycklig — ty eburu jag. varit tillsammans med dig både i går och i dag, så har det dock vätit i sällskap med tredje person, och hur, älsklig den personen må vara, så är det dock den-tredje.; Kärleken älskar tvåtalet — var derför icke missundsam om några sällhetsminuter! De fly ändå så snart, bortjagade af allvaret och bekymren. Du har ofta, min käre befälhafvare, på sista året blifvit liksom lite pockande på lyckan. Den ger dig aldrig nog, fastän den likväl ger dig mycket. Hvad-kan du klandra deruti, min mö — det vill jag just. fråga dig? Har menniskan rättighet; ätt vara oförnöjd i något, så är de väl i kärleken. : ) 80 A. B, nig 1-47, 49—58, 61—81, 83—89,