Aftonbladet – 14 april 1859, sida 2

mt a:-.n.n---—-—209-N—-22xyyev--— .Det war ett egetsätt att lefva inom sig sjelf I anmärkte hon. ; Säger ni det... Hvad tycker ni i öfrigt om min lefnadsplan ? inJag har icke sett någon annan sida af kofferdilifvet än mödans. Oeh ni tror att mitt arbete icke blir mödornas frukt! . Det svarct hade jag aldrig väntat mig; af er... Jag vill dessutom upplysa och gagna, icke för lumpira fördelar, utan af behofvet att vara nyttig., Och jag,. sade Thorborg, vill alltid bedja för er framgång. Tack ... ni är en ädel ung flicka, mindre fullkomlig än hvad era menlösa grannar på öarna och era partiska vänner på. stränderna tro, men. dock i grunden en högsinnad varelse. I sanning, ni förvånar mig 4 Och hvarföre det? Var ni då så fast öfvertygad -om er rättighet till den der glorian — bestämdt har jag vid något tillfälle förut låtit: er förstå att jag icke obetingadt var det. Thorborg. såg upp på kaptenen med en helt allvarlig, men icke blyg blick. Ert språk,, sade hon, liksom den frihet, bvarmed ni begagnar det, har ganska ofta förut väckt min undran. Nu kan jag säga att jag icke ens begriper det. Det är dock så enkelt. sEn fullkomligt opartisk; betraktare kan icke se er i så bländande-dager som alla era dyrkare här. År det detta ti icke begriper? Thorborg teg, några ögonblick. ;Det.än naturligt att Hi ser mig från en mycket olika ståndpunkt mot mina vänner, men någonting bestämdt. orätt ligger, i ert hån. Jag skall säga er, att om jag i detta ögonblick icke är någonting annat, så är jag åtmMinstone en särdeles tålmodig menniska — sjelf här jag aldrig eftersträfvat att Hafva något bättre namn. E t Så, så... Efter min tanke är ni en ovanligt begåfvad ande;.men just: derföre borde nitåla vid attaf: mig höra någon sanning