Aftonbladet – 13 april 1859, sida 3

Uuadll AAdl SaICUtH IIIU Uldll MULTI Vv GUPLIGUR ning föra en armå från Chalons till stränderna af Rhen. Det ligger något betydelsefullt, i denna väganläggning, så Kort efter det äktenskapliga förbundet med Sardinien. TEENISKT. Gallitypi, ett slags lätt förfärdisadt träsnitt. (Repertory of Patent Inventions. Nov. 1858.) LviG1 GaALLi, från Milano, hari England tagit patent på denna efter honom sjelf namngifna xylografi De dermed frambragta tryckstockarne ha hårdare yta än stilgods, och göra tillräckligt motstånd i-boktryckspress, men kunna: graveras lättare än vanliga träsnitt. De kosta äfven mindre, derföre att nan dels:icke behöfver sammansätta flera stycken för att bilda en större tafla, dels kan umbära den dyra buxbom, som ännars måste användas. Man begagnar i stället hvad trä som helst, blott det är fullkomligen torrt och kan få en jemn yta. Af sådant trä, t. ex. björk, sammanlimmas två .skifvor; en af långträ. och en af tvärträ, lagda.i kors, hyflas och sicklas, så att begge ytorna blifva parallela, plana och släta. På den till gravyren bestämda sidan strykes sedan med. pensel en färg, som består af mjuk finslammad krita, något--mastixpulver och hvete mjölsklister, sammanrifna till stadga af tjock oljefärg När färglagret hunnit torka, pålägges ett nytt, och så allt vidare, -tills. öfverstrykningen blifvit omkring en decimallinie tjock. Men efter tredje lagrets påläggning blandas färgen med tusch, så att den blir ljusgrå, och tuschtillsatsen ökas sedan med hvart nytt lager, så att det sista blir nära svart. Denna olikhet i färg medför vid graveringen den förmånen att konstnären ser de partier ljusare och till och med hvita, som vid -aftrycket komma att blifva ljusare och hvita, och kan sålunda med mera säkerhet bedöma effekten af sitt arbete. När sista lagret torkat fullkomligt, glättas ytan med sandpäpper och fuktas med linoljefernissa, som ingnides med en fin bomullslärftslapp, så att-.hon må insugas i färglagren. När fernissan torkat, är den glatta ytan färdig att emottaga teckningen, och sedan kan graveringen börjas, medelst halfskuggornas behandling: dagrårne sparas till slutet. Såsom verktyg begagnas till linier en skarp :stålspets; de fördjupas med andra skärande instrumenter; och de större dagrarne utgräfvas med nålborstar, det vill säga tunnare och tjockare knippen af fina synålar, borstlikt förenade medelst kringlindad klavertråd: Ju :meracdjupt gravyren går, ju mera ljus-visar den sig. För att jemna halfskuggorna kan plåten på den fuktas varsamt med en pensel och gnidas med en fin klädeslapp, så att ytan der småningom fördjupas.. Det vid graveringen tillskapade pulfret aflägsnas:ur inskärningarne med en torr ritpensel. När allt är färdigt, öfvergjutes plåten med -linoljefernissa, som lemnaås att intränga deri, hvarefter den öfverflödiga fernissan aflägsmnas medelst handskskinn och plåten öfverstrykes med terpentinolja. Stoeken är nu färdig att insättasitryckpressen. Vill man i stället för original-låten använda en klicherad, så verkställes klicheringen på samma sätt som från ett vanligt träsnitt; antingen omedelbart, eller genom att på originalet taga en gipsform och på denna en kontraform till klicheringen. Gallitypien passar isynnerhet till alla sådana linearteckningar, som fordra stora dagrar, såsom geometriska figurer, byggnadsritningar, kartof, banknoter, hvilka vanligen äro mödosammare att åstadkomma genom vanligt träsnitt. Men denna förmån utesluter icke metodens bruk till framställning af mera tätt skoggade arbeten, eller sådana som annars lättast bearbetas i träsnitt. Elektriska kolstaplar. Af FOURNIER Och AIAX. (Chevalliers Journal de Chimie. Dec. 1858.) Dessa staplar likna Bunsens, endast med den skilnad att den amalgamerade zinkcylindern blifvit utbytt emot en icke amalgamerad blycylinder; hvarigenom, enligt hvad Fournier och Alix uppgifva, stapeln icke blott fått större kraft, utan denna äfven blifvit mera jemn och varaktig. De förfärdiga sådana staplar i Paris, och erbjuda sig att af staplarnes köpare inköpa det vid staplarnes bruk alstrade blysaltet; så att elektriciteten kommer att åtminstone der fås för godt pris. Sätt att återställa brutna ooh ihoptrasslade plymer. cf : Af BÖTTGER. Plymerna doppas några ögonblick i kokhett vatten, och afsvalas omedelbart derefter i kallt vatten. De återtaga härvid sin ursprungliga form och tillika sin spänstighet. Vid det nyligen i Carlsruhe hållna vetenskapsmötet förevisade Böttger denna förändring, genom att knyckla ihop en vanlig gåspenna, hos hvilken han sedan -på nyssnämda sätt utplånade alla vecken, så att pennan återfick sin förra form och styfhet. ——?? rr—?