och med hvars uppsättande er bror nog vänskapsfullt tager bestyr. Nästa sommar... Nåväl? ...skall jag se efter huru det 1lyckats...... Men låt oss lemna dettal Sommar — ni vill väl icke åter förlisa här ? Nej... troligen skall jag aldrig mera föra något fartyg hvarken på detta eller andra farvatten, Dessa tvänne sista resor ha beröfvat mig — så tror jag åtminstone nu — åll håg för sjömannayrket :.. Jag längtar icke efter flera scener liknande dem vid Hakonbrottet. r Huru — ni öfverger sjön? Ja, hvad under vore deri! Har den ej tagit nog ifrån mig? Jag tänker nu lefva för mig sjelf.n . Akta er, kapten Geistern — ingen kän mindre än ni passa för att föra ett overksemt lif. d Det vill med ändra ord säga, att ingen kan cha mindre resurser än jag att ställa som motvigt emot den rörliga verksamheten, och deruti må ni hafva rätt. Emellertid.l Emellertid — förlåt att jag afbryter — misstog ni er på min frimodiga: uppriktighet. Jag kan icke underkänna resurser, som jag icke ens känner. Min -mening var denna, att öfverflödet på tid skulle bringa ertill den farliga punkt, att ni icke ville lefva något anHat lif än det der afsöndrade, som vi förut talat om och-hvilket för er aldrig kan blifva så gagneligt som Verksamheten.y Kaptenens blick och panna mörknade. Återigen denna häntydning! Ni glömmer att vi två gånger kommit öfverens att aldrig vidröra hvad som för migvore lyckligast att glömma Jag gjorde det nyss af egen drift, men man ger sig hellre -sjelf ett styng än man mottager det af någon annan. (Forts. följer.)