O va Telegrafunderrättelser. Hamburg den 9 Apr i. . Londen den 8 Apri. I öfverhuset Iofvade strikesministern lord. Malmesbury att nästa cka redogöra för utländska politiken, deraf set skall inse hurusom England gjort allt för fredens upprätthållande. I underhuset tillkänsagat ford Palmerston att han beslutat uppskjuta sin interpellation på-hr Disraelis enirögna begäran, enär ögonblicket -vore-högst ptjenligt och nästa vecka bättre. Consols noteras 9534, Paris den 8 April. Ett telegram från Tuvin, med underrättelse att en krigisk dagorder uppslagits uti Milanos kaserner, nedtryckte vår kurs med sextio centimer, till 67: 50. — Kejren ämnar sig till Lyon. Rustningar och irupprörelser fortgå rastlöst; I går höll Doaaukonferensen sin första session. Wien den 8 April. Sedan Piemont vägrat afrväpna, har Österrike meddelat London, Paris och Berlin att kongressen torde uteblifra. Kejsaren höll i dag revy med 30,060 man. Trupperna voro entusiastiska. Italienska armen förstärkes ytterligare. Berlin den 8 April. Trots Österrikes ökade rustningar finnes ännu hopp i afväpningsfråan. : Tirin den 5 Aprik Garibaldi hade nyss audiens ho; konungen; ; Konstantinopel den 2 April. Två ångare hafra afgått med trupper till Varna, (P. T.) Lomburg den 9 April; kl. 11, 35 min. f. m. Till Times skrifves från Wien den 8:e: HKrisen är i annalkande. 50,000 man marchera till Italien. 60,000 sammandragas omkring Wien och 70,000 i Böhmen och Mähren. ; En korrespondent från Wien till Börsenhalle yerättar, att i ett under kejsarens presidium Het ministerråd beskat blifvit fattadt att vid-: hållx yrkandet om Sardiniens afväpning samt ej göra några vidare eftergifter. Rustninrne skola bedrifyas i.den mest storartade skala, så att inom 8 å 14 dagar 760,600 man unna vara mobiliserade. Lord Malmesbury skall i nästa vecka framögga för engelska parlamentet en redogörelse iör den utländska politikens ställning. Hamburg den 10 April kl. 6, 28 min. e. m, Monitören söker i en artikel ådagalägga, att rankrike respekterar nationalitetssträfvandena mt att det ej gifvit Tyskland någon anlediing till misstroende. Det kunde ej i Tyskand anfalla hvad det beskyddar i Italien. Kejsuren hade städse bemödat sig att bilägga uppmna. stridigheter, såsom han visat t. ex. i ufchatelfrågan. -Oaktadt sina sympatier för nmark hade han dock väl kunnat fatta. den yska patriotismens känslighet i afseende på hertigdömena, Han hade äfven sökt stämma binettet i Köpenhamn till försonlighet i denna råga. Ett nationalt federatift Tyskland kan ej blifva hotande för Frankrike. a