nm — VR MM pose i den frivilliga sökningskåren. Han ade för egen del så godt öga till Holt, som. narrat in honom i denna aftär, att han icke begärde bättre än att få visa sitt nit i saken, Och: hvem kände bättre än främlingsfiskaren kustens yppersta smyghål? Hvilket våglikt tal hit och dit gick ej under hela tiden! Det är icke för mycket sagdt att hela trakten reste sig liksom i ett enda harnesk -—så aktad, så ärad var Hjelm och så mycket deltagande rönte både hans olycka och det sätt, hvarpå han och hans hustru buro den. Men den som känner verlden, känner också att ingen yttring i naturen lägger sig så hastigt som upprörda menniskovågor. an pratar, man skriker, man beskärmar sig och vill allt både möjligt och omöjligt för att visa sitt deltagande. Men sedan man så pratat, skrikit och beskärmat sig och visat deltagandet, utan att något resultat följt, intäder. dyningarnes period. Nå, kors bevars... Kors i Herrans namn att man ingenting skulle få veta .. Hvar har karnaljen tagit vägen... Nå nå, den som lefver får se, den som lefver får väl höra ...n Emellertid var: det förunderligt, förundransvärdt, otroligt attingen skulle ha minsta shum, om hjelparen en gång. Derpå kom ett sakta mullrande och sedan en fullkomlig tystnad i ämnet, utom hos de vänner, som det närmast rörde. Till och med kommissarien Lönnerholm bade nu börjåt få första symtomerna till trötthet. Frånintet håll afhördes några upplysningar. e Endast. Gudmar, gamle Gädda och främlingsfiskaren egde ännu qvar ett af inga motgångar stäfjadt begät att hålla i med spaninen, fastän den kostat dem så många både alla, varma och hungriga stunder,