Aftonbladet – 7 april 1859, sida 2

studenter, somi Lund gjort den filosofiska och historiska grundläggningen i studier, derefter skyndade till Upsala för att der i flygande fläng absolvera sina juridiska studier. Att det allmänna eller vetenskapen derpå gjorde någon vinst kan med skäl betviflas. Möjligen hafva de juridiska studierna sedermera något höjt sig i Upsala. Om de deremot nu stå högre än i Lund är svårt att bestänima, då enligt statskalendern för innevarande år, å ena sidan samtlige adjunktsplatserna inom juridiska fakulteten i. Upsala äro obesatta, men å den andra i Lund numera icke finnes någon hvarken professor eller adjunkt i romerska rätten eller i svensk kriminalrätt. Således tyckes det stå temligen klent till med de fördelar, som den föregifna konkurrensen emellan dessa båda universiteter åstadkommit. Deremot äro vi förvissade att, om fakulteterna förlades i Stockholm, hvarigenom lärostolarnes antal jemväl skulle kunna ökas med föga ökad kostnad, en ganska helsosam täflan skulle uppkomma mellan resp. professorer sjelfva, emedan dessa då både tvingades att ordentligt hålla föreläsningar och äfven, om deras undervisning vore af verkligt värde, skulle tillvinna sig ett auditorium icke allenast af unga examinandi, utan ock af alla de jurister i hufvudstaden, som intressera sig att fortsätta sina studier äfven efter examen. Påståendet att genom juridiska fakulteternas förläggande i hufvudstaden studiifribeten måste inskränkas eller upphöra och undervisningen antaga en skolmässig formp, synes referenten vara nog mycket enfaldigt, enär sådant väl måste bero af professorn och icke af den stad, der han håller föreläsningarne. Tvärtom ligger sannolikheten vida öfver på andra sidan, emedan det säkert skulle tolereras mindre i Stockholm än i Upsala, att professorn konstituerade sig till en -pedantisk skolmästare. Lika litet sannolikt förefaller det, att, såsom författaren förmenar, de teoretiskt juridiska studierna vid ett universitet i hufvudstaden skulle skjutas åt sidan för bibringandet af praktisk färdighet, hvilket bäst vederlägges genom exemplet från universiten i våra grannländer. Och hvad beträftar de praktiska öfningarnex, så lärer väl ingen bestrida, att utrymmet för dessa är vida större i Stockholm än i Upsala och att skickligare handledare i dessa lättare skulle kunna vinnas på det förra stället än på det senare, utan att derföre professorerna skulle kunna, i författarens tanka, behöfva förnedra sig att besöka hofrättens eller rådhusrättens förmak. Deremot lärer det icke nekas, att en sådan auscultation kunde vara ganska nyttig för de juris-studerande, Att ett vetenskapligt juridiskt lif för närvarande saknas i hufvudstaden är beklagligen alltför sannt, äfvensom. att de juridiska tidskrifter, som der utgifvas, hafva ett ganska underordnadt värde. Orsaken härtill är likväl påtagligen just den, att en juridisk fakultet här saknas. Eljest vore det väl troligt, ja otvifvelaktigt att de juridiska studierna här skulle bedrifvas med samma intresse och nit som de medicinska bedrifvas, sedan ett vetenskapligt centralinstitut för dessa studier blifvit inrättadt i hufvudstaden.