är hon dock stark nog att förvilla växten af ett mastträd. Vi erkänna, att, såsom det nu är stäldt, en biskop icke oväsentligt kan inverka på den andliga riktningen inom sitt stift; men härtill erfordras hos honom flera förenade egenskaper: :öfverlägsen och mångsidig bildning, en glödande religiös tro och ett fromt sinnelag, urskilning och takt, herravälde öfver sig sjelf och sjelfständighet i åsigter samt förmågan att gifva kraft åt sin vilja. Det vill med andra ord säga, bort från en sådan man med allt haltande åt båda sidor, allt fjesk och kryp, all tillstymmelse af pedantism, lismeri och jesuitisk beräkningskonst. Att utvälja biskop inom stiftet, derom kan sägas både för och mot. Visserligen har det så mycket för sig, att man då borde hoppas kunna påträffa personer, som redan vid tillträdet af det nya embetet voro förtroliga med ställningarne inom orten. Men mot sig har ett sådant val, att det så ofta öfvergår till en kotteri-affär, hvarvid dugligheten vanligtvis får sitta emellan. Sant är visserligen, att kabalen äfven kan följa med på resan utom provinsen, men aldrig med det afgörande inflytande på utgången, som i förstnämde fall. De gamla relationerna, springet med håfven i granngårdarne, opinionsfisket, skrämskotten som affyras, för att hålla de mindre pålitliga i en viss respekt för hvad som hända kan, allt det der är ätminstone afklippt, då valet får en vidsträcktare terräng. För att nu tala om det förestående biskopsvalet, så föreställa vi oss att förslaget kommer, välförståendes upprättadt inom stiftet, att erhålla följande utseende: Första rummet doktorn m. m. Anders Fryxell; andra rummet prosten Millen; tredje rummet prösten Unger i Rudskoga eller prosten Arrhenius i Nohr. Doktor Fryxell, den utmärkte häfdaforskaren, har redan låtit flera sina vänner tydligt förstå: att han vill sitta ostörd på sitt nuvarande vackra boställe och fullända sitt historiska arbete — hans enda äregirighet, och som hedrar honom. Att således sätta honom på förslaget, kan icke ske i annat syftemål, än att under en partimanöver få gömd en biafsigt. Sker nu som vi förutspått, skulle ingenting vara lyckligare, än att doktor Fryxell afhögge intrigens knut, genom att emottaga kräcklan; :cke så mycket derföre scm skulle vi anse hr Fryxell vuxen det värfvet, som ej mera af orsak, att bakom hans namn står en ädel man, en bildningens representant med ett fosterländskt hjerta. Hvad prosten Millen beträffar, så är han onekligt en rikt -utrustad natur, eger solida kunskaper, ett fint och fyndigt hufvud, stor arbetsförmåga och mycket intresse för sitt presterliga kall. Detta allt oaktadt anse vi ej hr Millen vara den lämplige att efterträda Agardh, nb. såvida den senares reformer sko!a vinna framgång, och äfven af andra skäl, af hvilka ett ligger oss närmast, nemligen att hr Millen under sista riksdag utgjorde en af medlemmarne i den kärntrupp af stockkonservativa, som omgaf statsrådet Anjou — och således hörde till de omöjfga, då fråga uppstod om att aldrig så litet afvika. från slentrianen och de förmöglade kyrkliga institutionerna, med ett ord, att. skatta åt tidens fordringar. Dessutom bar hr Milln nyligen emottagit ett af stiftets bästa pastorater, om ej det bästa, så att hans meriter — som prest och representant — torde kunna anses nöjaktigt belönade. Prosten. Unger är en af de lyckligast begåfvade. prester inom hela tiftet, utmärkt predikant, nitisk själasörjare och högt uppburen af kamrater och den församling han tillhör. Prosten Arrhenius, en man med klassisk lärdom; mera skapt för den akademiska stolen, än predikstolen. Vi fästa ingen vigt vid dessa herrars namn på förslaget, emedan om det sker, sker det blott för formens skull; ehuru vi ej kunna uttrycka denna vår åsigt, att,om nödvändigt Agardhs efterträdare skall utses inom stiftet, prosten Unger af de trenne sist namngifne är den mest berättigade till platsen. Vi tro oss ej bättre kunna sluta denna uppsats än med den önskan, att höga vederbörande måtte med hela sin uppmärksamhet följa ärendet, så att i den afgörande stunden ej något, som med detta befordringsmål sammanhänger, må ligga oklart eller bortblandadt och möjligtvis menligt inverka på utslaget. S Wermländning. I EF MR AT -AL 0 Rs