an-. Enligt den i går erhållna telegrafdepeschen det I har engelska ministeren 1 reformfrågan lidit ogs ett nederlag, som möjligen kan komma att un ) utöfva ett stort inflytande äfven på landets sök) yttre förhållanden. Det af lord John Russell pgift I föreslagna och i förgår afton af underhuset alen I antagna amendementet till regeringens reformren I bill är af följande lydelse: Huset hyser den flöI öfvertygelsen, att det hvarken är rättvist eller qvipolitiskt att, såsom man i billen föreslagit, inskränka den rösträtt, som hittills utöfvats af trä) freeholders i Englands och Wales grefskaper, iden I samt att ingen slags ny modifikation kan tillvär fredställa detta hus, såframt den icke medra: gifver en större utsträckning af rösträtten i ö 4 I städer och köpingar än som afses inärvaranPer I de proposition. I regeringens förslag hade nemligen, som man erinrar sig, den häfd. fvunna rättigheten att kunna votera både i . ad och på landet för dem, som inneharva ege dom på båda ställena, blifvit inskränkt Fd att Östrätten endast kunde: utöfvas på endera ortem. Detta var den fermella delen af frågan. Anacmeningen med det Russellska förslaget åter var naturligtvis: att på en gång öra ända med såväl billen . som den minister, hvarifrån den utgått. Omdömiena om lord: John Russells uppträdande i denria fråga har ock derföre, som man kunde vänita: sig, utfallit mycket olika; Den ministeriel la pressens organer, hvartill man på senare tiden äfven kan räkna Times, har uttömt sig: :i de bittraste kritiker. Bland de oberoende: ,tidningarne har Advertiser å sin sida ganska st rängt klandrat motionären, af farhåga att få. . se honom i spetsen för affärerna. Star har 1 ned mera varsamhet utlåtit sig i ämnet, hvare mot Daily News till alla delar understödt am endemen-tet. Inom underhuset hade isynnerh et-tvenne af ministerens ledamöter, lord Stanle; y och sir Edward Lytton Bulwer, med stor ta lang bekämpat Russells förslag. Ministörtn synes länge ha hyst den förhoppning att splittringen mellan de liberala skulle förlama der as styrka och : afvända: den hotande faran. lär Roebucks försök att förmå lord R ussell att afstå fråm sitt förslag och ersätta de t med resolutioner; hvarpå regeringen kun de grunda en ny bill, tycktes gifva stöd åt em sådan förhoppning Men sedan hr Brigh tå sin sida, efter att hafva förgäfves sökt und erhand förmå ministören att återtaga billen af fruktan att deltagå i ett: beslut, som kunde åt erföra whigs Åtill makten, i underhuset öppet fö. rklarat den af lorden följda politik vara en före lel för landet, och å andra sidan lord Palme. tston m. fi. gifvit honom sitt: understöd, ansåg ham sig mästare af situationen och ville ej en. hårsmån gifva vika. Ministerens nederlag 92 sågs ock af Times redan några dagar förut så om afgjordt. Hr Gibson understödde med lif ighet och talang lord Russell, och uttryckte d en förhoppning att nationen skulle erhålla ena ådan bill, som den vore berättigad till, san ot att man omsider skulle kunna få en regeripg 1. som åtnjöte husets förtroende, och ett under, hus, som åtnjöte landets. Negeringen har, som man af telegrafdepe : schen inner, till den 4 dennes uppskjutit att fatta sitt beslut i anledning af voteringens utgång. Man får då se huruvida den finner för godt att nedlägga: sina embeten eller våga försöket att upplösa parlamentet och sålunda, anförtro sitt öde. åt mya val. — — Kgl. M:t har, enligt Posttidningen, under den 22 sistlidne månad utnämt och förordnat: vid Kalmar regenente, till öfverstelöjtnant och förste major, tredje majoren ZE. O. Wei-denhjelm, och till trexlje maior, kaptenen och: kompanichefen vid-Kro nobergs regemente I... G. Tegner; i armån, till. major, generalstabs4officeren, kaptenen M. C.. Wolffelt. — Samma dag har K. M:t, uppå gjordda ansökningar, transporterat och förordinat löjtsnanten vid Göta artilleriregensente C.. Z. Elf. ving att vara löjtnant vid topografiska kåren, samt beviljat majoren vid ingeniörkåren, Ci, MH. Sturzenbecker afsked. — K. M:t har, under den 29 sistlidne månad, till kaptener i flottans marinregemente utnämt och förordnat, löjtnanterna vid regementet I. T. Hult samt J. E. Borneman. — Generalpoststyrelsen har. den 31 sistl. Mars till postexpeditör i Gysinge utnämt och förordnat postskrifvaren E. W. Jacobsson. — Posttidningen meddelar följande regerings beslut: Sedan K. M:t, under den 11 sistlidne Feoruari, meddelat stadfästelse å den af öfversten m. n. N. Erieson då afgifna plan för fortsättning år 1859 af arbeten å statens jernvägsbyggnader och lervid, jemte reserverande af 865,000 rdr rmt för rbeten å södra stambanan från Falköping, lemnat fversten Ericson begärdt anstånd med afgifvandet f detaljerad plan för bedrifvandet af innevarande rs arbeten å nämde bandel, har bemälte öfverste, ti memorial den 8 sistlidne månad, — efter framtällning af de fördelar i såväl kommersielt som tekiskt hänseende, hvilka han ansett kunna vinnas geom att framdraga norra delen af södra stambanan vån Falköping öfver sjön Stråken direkte till Jönöping, i stället för att, enligt det primitiva förslaet, från nämde; sjö leda densamma till Axamo, med bana derifrån till Jönköping, helst ifrågavarande ambana sedermera kunde, allt efter som lämpligast innes, från Jönköping fortsättas antingen, såsom rsprungligen varit afsedt, söderut genom Lagaådan, eller ock i mera . östlig riktning öfver Tenhult I Nässjö och derifrån vidare åt söder genom Heleådalen, i fall detta senare alternativ framdeles ulle komma att vid pröfning erhålla företräde amför sträckningen genom Lagaådalen, till K. M:t r vinnande af stadfästelse öfverlemnat: 1:o planta öfver södra banans sträckning från Falköping, ptagande de tvenne alternativen för densammas lande från sjön Stråken; 2:0 profilritningar i afende å linierna såväl mellan Falköping som sjön råken, som mellan nämde : sjö och Jönköping; samt ) förslag till utförande af arbeten innevarande år ifrågavarande stambana för en sammanräknad stnad af 865,000 rdr rmt. Vid föredragning häraf har K. M:t, med afseende det sammanhang, hvaruti förslaget om ssträckninn af södra staäamhanan från Raelhan:n oÅÖx mA